Idun: 1893

ING Ä. » yiNNAN Ilmås « 11 _ !.. ijjj ........ - . Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolap N:r 43 (306) Fredagen den 27 oktober 1893. 6:te årg. Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher ___ kr. 9: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 7: 50 Idun ensam .................... » 5- Byrå: Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr (Aftonbladets hus.) Prenumers .. m sker å alla post- anstalter i riket. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef 61 47 Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerspris 1 5 öre (lösn:r endast för kompletteringar) Aniionspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad. ..et var för någ- 1 ra dagar sedan och en för den- na höst ovan- ligt vacker ok- tobermorgon jag mötte den talangfulla, unga frun i »Torget». Jag såg henne redan på långt afstånd, där hon kom, elegant och spänstig, på den af gyllene lindlöf öfver- sållade sandgången. Det var ungdomen själf, syntes det mig, som gick igen midt i senhösten. Och så möttes vi. »Så tidigt nte?» »Jag skall söka kam- marherrn. » »Kammarherrn? . . . debut vid Operan så- ledes?» Hon slog upp de vackra ögonen med ett skälmaktigt leende. »Åh nej, så högt tänker jag inte klifva. Jag vill endast ha ett rekommendationsbref af kammarherrn.» »Behöfsinte!... Nire- kommenderar er själf, min fru.» »Nej, inte i Paris... hos teaterdirektörer- na.» »Kors i all min dar -— en ny fru Hart- man ! » Hon skrattade. Anna Lundberg »Nej, jag reser en- dast för att studera — om ett år är jag tillbaka igen. Jag vill lära känna Paris’ för- nämsta artister, fram- för allt Jeanne Gra- nier, jag vill andas denna luft, som på en artist lär verka som den Lidnerska knäp- pen, och när jag rik- tigt sett mig omkring, lefvat Pariserlif, då...» »Då?» »Ja, då skola vi ses igen — jag och mitt kära Stockholm. Till dess — au revoir! » »Au revoir! . . . och hjärtligt lycka till!» Det där korta mö- tet i strålande höstsol midt ibland fallande blad gaf mig anled- ning fråga »Iduns» ärade redaktör, om han hade något emot att presentera fru Anna Lundberg, innan hon reste. Som en allvarlig her- re med stränga grund- satser och sina läsa- rinnors väl för ögonen, när det gäller den glada konsten, funde- rade redaktören ett ögonblick, men också bara ett ögonblick, in- nan han svarade: »Mednöje—men då skallduskrifvatexten. »