Idun: 1893

Hüy 11» yiNNAN ;? ;• C ’ ;.'.u MBÊ¥' :°Ml -c#v^i %l§€=^= ■ctoik) oln’ j, Jc/mis Tryckett Jkiitlolog N:r 40 (303) Fredagen den 6 oktober 1893. Prenumerationspris pr år: Byrå : Idun med Modetidning och Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr kolorerade planscher ___ kr. 0; — (Aftonbladets hus.) Idun m. Modet, utan kol. pl. Idun ensam ................ » 7: 50 » 5: — PrenumerG, *n sker å alla post- anstalter i riket. Redaktör och utglfvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef 61 47 Utglfningstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummorspris 15 öre (lösn:r endast för kompletteringar) 6:te årg. Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad* Minna Canth. # J't en gamla satsen, att kvinnan vore lyckligare som re- „ jr producerande än (®) som producerande konstnär, har icke i våra dagar samma be- rättigande som må- hända förr, då inom det litterära området exempelvis en Georges Sand, en Anna Maria Lenngren och några få till voro de så godt som enda verkligt fram- stående. Jämnlikhets- maximen har nu lik- ställtkvinnan medman- nen ej minst inom det andliga området. Där hvarest förr kutym och konventionalism smid- de galler för vetan- dets portar, stå nu- mera alla dörrar öpp- na, och det är blott individuella förutsätt- ningar, som bestämma och afgöra framgån- gen. Dramatiken har dock öfverhufvud ta- get intagit en mera obemärkt plats inom den nordiska kvinnliga litteraturen. Och då Thalias konst haft och har ett mångtal af ut- märkta företräderskor, har den sceniska pe- gasen funnit endast få ryttarinnor, hvilka ap- plåderats såsom full- ändade inom den hög- Wm tum '■rf; Jv'-Wö ftiiîM Äll Ihim-xii re skolan. »Fröken Eli- sabeths», »Skådespe- lerskans» och »Kusi- nernas» författarinna var snart sagdt den första, som tog den dramatiska skriftstäl- lartygeln i säkra hän- der. Sedan dess har den väl inridna banan beträdts af Here fram- stående förmågor, till livilkas lysande för- trupp Ann Charlott Edgren, Alfhild Agrell med Here hämtat lager och beröm. I deras fotspår haf- va många fortgått, och i de dagar, som nu växla, ljuder namnet Minna Canth med full- lödig klang från de bräder, som skola före- ställa världen. Denna finska, som såg dagen långt bakom Kuopio och nu lefver och ver- kar i denna stad, är utan tvifvel en af nor- dens märkligaste kvin- nor. Själf skrifver hon i den biografi, som åt- följde hennes år 1888 publicerade »Bilder ur finska hem», att hen- nes lif ej företett nå- got af intresse eller märklighet, men om också de yttre kontu- rerna af Minna Canths lif icke erbjudit synner- ligen skiftande facer,