Idun: 1893

ING “TOR yiNNAN och u mm N:r 44 (307) Stockholm, Jduns Tryckeri Aktiebolag Fredageïi don 3 november 1893. 6:te årg. Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher ___ kr. 9: Idun m. Modet, utan kol. pl. » 7: Idun ensam .................... » 5; 50 Byrå : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr (Aftonbladets hus.) Prenumsr: . .n sker å alla post- J anstalter i riket. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef 61 47 Utgifningstid: hvarje helgfri fredag Lösnummerspris I 5 öre (lösnrr endast för kompletteringar) Annonspris : 35 öre pr nonparcilierad. För »Platssökande» o. »Lediga platser* 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-racL Johanna von Hofsten. S en härlig värm- ländsk bygd, nära Val-åns utlopp i sjön Möckeln, ligger det gamla brnket Val- åsen — enligt urkun- derna det äldsta iKarl- skoga bergslag. Skum- mande och brusande störtar sig forsen där- förbi, park och träd- gård kläda sluttningen i grönska, och längst uppe vid den gammal- dags herrgårdsbygg- ningen öppnar sig den vackraste utsikt öfver sjö och skog och blå- nande höjder långt i fjärran. Valåsen var Johanna von Hofstens barn- domshem, och tidigt lärde hon liä.r att äl- ska naturens skönhet. Vid sin mor, som ute- slutande ägnade sig åt hem och barn, var hon fäst med den varma- ste kärlek. Hennes far dog, då hon var endast sju år gammal; men minnet af honom, där han satt i sin gung- stol och rökte en lång pipa, medan barnen samlade sig kring ho- nom för att höra om Miinchausens äfven- tyr, kvarstod i ljus dager för hans lilla dotter. Sagor älskade den ll* blifvande berättarin- nan af hela sin själ; och äfven en annan medlem af hennes fa- milj visste att tillfreds- ställa hennes längtan efter sådana. När det rustades till jul på Val- åsen, rustade man sig också att mottaga»mor- mor och moster». Med dem kom julstämnin- gen. När nu skym- ningsbrasan tändes i salongen, brukade mo- stern, fröken Marie- Charlotte Nordenfeldt, berätta sagor. Hon gick af och an, stic- kande på sin strumpa, medan hon berättade, och barnen hängde sig fast vid henne och trafvademed. Vare sig det gällde »Tusen och en natts» brokiga sa- govärld eller Gustaf Vasas äfventyr eller släktsägner och berät- telser från de gamla herregårdarne, lika if- riga voro de små åhö- rarne. Men kanske allra roligast var att höra talas om, »när moster var liten» och for med sina föräldrar till Stockholm. Hon tyckes, denna moster Marie-Charlotte, hafva kunnat konsten att gö- ra barnens värld till sin och berätta som