Sida 167
Efterskrift
1-128
ÖLANDS RUNINSKRIFTER.
Af de öländska inskrifterna kunna blott nr 34 och 35 till tiden noggrant bestämmas, i det den senare är gjord mellan 1541 och 1547 och den förra sannolikt samtidigt, se s. 98. Nr 32 är kanske ristad på 1600-talet, se s. 95, och alltså en modern inskrift.
Af de inskrifter, som tillhöra den fornsvenska tiden, äger ingen någon uppgift, hvaraf med säkerhet kan slutas till dess tid.
Om 1. Karlevi framställer Söderberg, s. 34 f., den gissningen, att den blifvit rest öfver en dansk kämpe, som aflidit af sina sår på hemfärden från slaget på Fyrisvall något efter 980, och ristningens skaplynne tyder också på denna tid. Prof. Wi miner, se nedan s. 139, anser clen dock vara omkring 20 år yngre.
Åldern af 28. Gårdby anser Söderberg, Runologiska och arkeologiska undasökningar på Oland sommaren 1884, s. 19, i Ant. tidskrift för Sverige 9:2, tämligen noga kunna bestämmas och yttrar därom följande: »Den kristna symbolen, som är inristad midt på stenen, visar att stenen ej kan vara äldre än midten af elfte århundradet, i synnerhet, otn vi betänka, att de östliga delarna af vårt fädernesland voro de, som sist blefvo kristnade. Men den kan ej heller vara yngre, då den är rest efter en man, hvars broder tjänte som väring i Ryssland. Ty väringafärderna till detta land upphörde just vid denna tid; 1043 är det sista år, väringarna omtalas som hjälptrupper i den ryska hären. Vi kunna således tryggt bestämma inskriftens ålder till omkring 1050, och, så vidt jag kan se, finns ingenting i språket eller runformerna, som motsäger denna tidsbestämning.»
Framdragandet af 1043 som det sista år, väringar omtalas i ryska hären, är ett viktigt bidrag till tidsbestämningen, men då brodern ännu tjänte som väring, när stenen restes, borde väl inskriftens ålder bestämts till omkring 1040 i stället för 1050; den kan ju till och med mycket väl vara något tiotal år äldre.
Tidpunkten omkring 1040, som sålunda vunnits för 28. Gårdby, är väl ock sannolik för den grupp, den tillhör, af inskrifter med U i bet. o, se nedan.
I fråga om öfriga inskrifters åldersföljd äro vi hänvisade nästan blott till de slutsatser, som kunna dragas af ristningens beskaffenhet.
Troligen icke obetydligt äldre än 1. Karlevi bör 33. Runstens kyrkoby anses vara. Så vidt af dess bristfälliga afbildningar kan dömas, hör den till Rökstensgruppen, hvaraf en inskrift ristades i Birka före dess förstöring.
Runan 0 gifver ett åldersmärke, allt efter som den brukas i den äldre betydelsen q (nasaleradt a) eller i den yngre o. Uti inskrifter af förra slaget betecknades o med u. Med full säkerhet kan man visserligen icke omvändt sluta från användningen af U för o till att ristaren brukat 0 i bet. a, ty det kan tänkas, att han för o brukat omväxlande II och 0, men stor sannolikhet innebär dock cn sådan slutsats.
I afseende på bruket af 0 gruppera sig Olands runinskrifter på följande sätt:
I) 0 betecknar O[-ljuti. 1. Karlevi. 23. Stenåsa.
II) u betecknar o. 7. Mörbylånga. 9. Kastlösa.
15. S. Myckleby.
16. Gräsgård.
17. Säby.
III) 0 betecknar o.
2. Älgutsrum.
3. Resmo.
4. Resmo.
6. Mörbylånga. 8. »
IV) Ex. saknas. 5. Borgby.
10. Alflösa.
11. »
13. S. Myckleby.
14. »
Källa: Project Runeberg ·