Sida 53
5. Borgby, Mörbylånga socken (Pl. VI. Fig. 5)
6. MÖRBYLÅNGA KYRKOGÅRD.
47
17:e runan är hos Rhezelius \ (i eftlR), på träsnittet |; det förra torde vara det rigtiga, då vi hafva ‡ i det föregående Stein.'
31:a runan är runan för s, som hos Rhezelius har formen H (liksom i stæin). På träsnittet har deremot denna runa formen V\.
Liljegren har i Runurkunder betecknat början af inskriften som ofullständig; han har uppfattat de fyra runorna -ffT! som slutet af ett sammansatt namn.2 Man skulle också vänta, att inskriften börjat närmare det ornamentala bandet, som omsluter slingan; här är ett tomruin med plats för 3 eller 4 runor. Men då Rhezelius betecknar inskriften som tydlig och hvarken han eller teckningen hos Peringsköld har någon antydan oin, att stenen är skadad på detta ställe eller att der funnits några lemningar af runor, anser jag det vara sannolikast, att de fyra runorna i början af inskriften utgöra ett fullständigt namn. Något namn Alti eller Aldi är visserligen icke förut kändt i Norden, men på en icke publicerad gotländsk runsten, sora för några år sedan upptäcktes vid Boge kyrka,3 förekommer ett namn altlliþr, som förmodligen skall läsas Aldwipr, och häraf kan det namn vi hafva på Borgbystenen vara en förkortning: Aldi.*
Det andra namnet, af hvilket endast början är bevarad, har kanske varit, som Rhezelius antagit, Kætill.
Namnet på fadern, efter hvilken stenen är rest, är i runskrift Y\'X\- Detta kan vara acc. af ett namn Kåti, eg. bestämda formen af adj. Kåtr. Lundgren, Personnamn frän medeltiden, s. 149, anför bevis för tillvaron af ett dylikt namn.5
Fonetisk transkription: Aldi auk Kæ[till, pæiR létu rceisa pensa) stæin æftiit Kåta, fapur sinn.
öfversättning: »Alde och Ketil(, de läto resa denna) sten efter Kåte, sin fader.»
6. Mörbylånga kyrkogård.
Pl. VI. Fig. 6.
Literatur: L. 1569. — B. 1074. — Ahlqvist, Ölands Historia, II, 2, s. 213. — O. Montelius, Sv.
Fornminnesföreningens Tidskrift, I, s. G4, not. 4.
Från Mörbylånga kyrka och kyrkogård äro tre runstenar kända genom afbildningar i Bautil 1072—1074. Märkligt är, att ingen af dessa stenar blifvit upptäckt af Rhezelius,
1 Såsom säkert teckningsfel kan man beteckna det, när träsnittet i namnet KATA på begge ställena (runorna 23 och 25) liar + för 4". Burmans läsning i Triga supplemantorum cet. p. 313 Hiti utgör en förbättring af läsarten i hans original, som har dels hete i texten, dels Geto i den lat. öfvers. Denna läsart beror på felläsning, ty den yttersta källan är, såsom ofvan s. 5 omtalats, ingen annan än Rhezelius.
2 Sigwaldi, Webraldi eller något dylikt.
3 Bogestenen, som hör till den grupp, som Säve, Gutniska Urkunder, s. XXXV kallar »runstoder», är nu införlifvad med samlingarna i Visby fornsal.
4 Att alti skulle vara grafisk omsättning för atli, Aili, finner jag mindre sannolikt, då inskriften icke annars företer något konstladt i skrifsättet.
0 Svenska Landsmålen, X, 0. Lundgren anser dock, på anförda skäl, det vara möjligt, att det funnits äfven ett namn Ka ti med kort a i stammen.
Källa: Project Runeberg ·