Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

hvilket icke var fallet med de svenska och norska föremålen. Den ryska in-dnstriafdelningen, hvars gods till största delen anlände med ångfartyget »Express», var representerad med en godsvigt af c:a 100 tons, motsvarande c:a 33 vagnslaster.

Erfarenheten med afseende å transporterna i deras helhet torde hafva ådagalagt, att alla till buds stående kommunikationsmedel blifvit i största möjliga utsträckning använda och att fördelningen af godset på de olika stationerna samt åtgärden att låta godstillförseln regleras af särskild jernvägstjensteman i icke ringa mån bidrogo till att lossningen kunde gå så pass regelbundet, som förhållandet hlef. Dessutom underlättades arbetet betydligt genom Kgl. jern-vägsstyrelsens å alla områden visade tillmötesgående. Äfven voro de inom utställningsområdet utlagda Decauvillespåren af stor nytta, ehuru dubbla dylika varit önskvärda på liere ställen.

Däremot mötte rätt stora svårigheter vid aflemnandet af godset inom utställningen, hvilket i hufvudsak bör tillskrifvas bristen på lämpliga upplagsplatser, särskildt för de under natten körda godsmassorna, som måste aflossas utom området, hvarigenom arbetet snart sagdt fördubblades, då föremålen dagen efter måste vidare transporteras till respektive hallar, ehuru detta i annat fall kunnat ske direkt. Saken redde sig likväl, äfven om vid dagen för utställningens öppnande några lådor, som genom den sista brådskan kommit på villovägar, saknades. Samtliga återfunnos dock omedelbart därefter med undantag af 3 å 4 st., hvilka, såsom det på hösten visade sig, kommit bland tomlådorna. Att sådant kunde inträffa med fulla lådor låter sig lätt förklaras därigenom, att en del utställare läto i lådorna sådant gods kvarligga, som efter montrernas ordnande blef öfver och hvilket de önskade magasineradt i tomgodsmagasinen. Detta gjorde, att det vid bortförandet af tomlådorna blef svårt att a fgöra, huruvida innehållet var öfverflödigt gods eller ännu ej uppackade utställningsföremål, helst högst få utställare brydde sig om att förse sina lådor med det föreskrifna märket »tom». Härifrån gjorde dock de danska och ryska afdelningarna ett undantag.

Föi- magasineringen af tomgodset funnos upplagsplatser vid gamla Jern-vågen, men dessa visade sig otillräckliga, livarlor ytterligare plats måste anskaffas i Rosenviks brädgårdar.

Vid Jernvågen upplades blott de norska, danska och ryska lådorna, vid Rosenvik däremot allt svenskt tomgods.

Den ursprungliga planen att vid transporten genast ordna lådorna i olika grupper efter hallar och delar däraf visade sig snart omöjlig, emedan de flesta ntställarne dröjde med uppackningen till de sista dagarna, hvarigenom tomgodstransporterna i hög grad måste forceras, slutligen både dag och natt.