Sida 685
XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
På det att fabrikanterna skulle använda den inhemska ullen, förunnades dem 6 % i tillverkningspremier för varor, förfärdigade af sådan inhemsk ull, som befunnits värdig premier. För att motverka den öfverklagade bristen på afsättning af ullen uppmuntrades köpmän att inlåta sig |)ä ullhandel i allmänhet mot åtnjutande af 10 års befrielse från borgerliga onera; men för-gälVes. Uli sitt arbete: »Handbok i ullkännedom och fårskötsel», tryckt i Stockholm 1827, omnämner författaren, J. T. Nathorst, att han från säker hand erhållit den uppgiften, atl beloppet af de allmänna medel, som under loppet af ett århundrade blifvit använda till uppmuntran och understöd af ullproduktion och fabrikation, uppgick till en summa af omkring 700,000 rdrsmit.
Egendomligt är att finna, hurusom, trots den stora produktionen af lin ull inom landet, dock fin spansk ull.infördes i stor mängd. Denna införsel var i medeltal 80,000 skålpund ärligen från 1751 —1760 samt 45,000 från 1781-1790.
Vid besvarandet af den frågan, huru många linulliga», d. v. s. äkta merinosfår vid denna tid funnos i landet, kan man erhålla några siffror ur »Kongl. kommerskollegii riksdagsrelationer», hvilka siffror dock upphöra 17(54, enär schäferistaten upphäfdes vid 1765 års riksdag.
Ar 1747 funnos i Sverige 28,700 st. merinosfår.
» 1751 » » » 55,360 » »
1755 » » (50,687
» 1760 » » » 80,000 »
» 17(54 .» » 88,953
Redan år 1733 gör Jonas Alströmer uti en liten broschyr, benämnd »Fåraherdens hemlige konster», följande beräkning öfver värdet af den inhemska fårrasens förädling. Han säger nämligen, »att skilnaden emellan vårt gemena och det utländska bättre fårslaget, som nu fortplantas, skulle sig kunna bestiga till 5 mili. daler sant årligen. Ty två mill. får skulle kunna uppfödas i Sverige och Finland (100,000 hela hemman) och efter 8 öre sant marken för svensk ull eller den fina lill 1(5 öre pr mark och 3 marker pr får blir l1/* daler sant, och lammet om hösten till 2 daler == 372 daler, d. v. s. 2'/>2 daler mer än för ett svenskt får; summa 5 mill. daler sant.
Frågar man, huru beskaffade de under denna tid införskrifna fåren i allmänhet voro, så lära de, enligt ofvannämnde J. T. Nathorst, disponent för kronans stamschäferi för merinosfår, varit af ganska olika kvalitet. Inför-skrifningen af år 1723, äfvensom åtskilliga privatpersoners, lär varit god, och den af år 1778 ypperlig, de öfriga dock af sämre beskaffenhet, dels Sorianer-merinos (som stå något lägre i värde än de bästa), dels Metiser, d. v. s. bland-
Källa: Project Runeberg ·