Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

ning af spanska landfåret och äkta merinos. Häraf torde härröra de olika omdömena om den större och mindre fördelen af spanska får, de olika uppgifterna om ullprisen samt den dåvarande fördomen om fårens degenerering i norden m. m. Nathorst säger härom: »Jag har sett ganska vackra hjordar af gamla införskrifningar, ehuru alltid af mycket hlandad ullkaraktär; men jag har ock sett sådana, att man knappast kunde afhålla sig från löje, när de benämndes merinos- eller äkta Leoneser-får.»

Ännu ett par medel till den inhemska ullproduktionens förbättring må här omtalas, nämligen den s. k. ulldiskonten samt ullsorterings- och magasine-ringsanstalten, den förra afsedd att understödja mindre förmögna fabrikanter vid inköp af inhemsk ull, den senare att ersätta hallrätterna genom de i Stockholm och Norrköping inrättade s. k. ullkontoren.

Ulldiskonten, påbörjad 1779, afsåg utlemnandet af diskontlån åt obemedlade köpmän vid inköp af inhemsk ull. Då denna anstalt ej visade sig medföra önskad verkan, erhöll den 1835 och 1841 en ändrad organisation. Producenten eller egaren af inhemsk ull kunde mot 3 % ränta från 1 Juli till 1 Nov. erhålla lån intill 50 % af det värde, hvartill ullen af diskont-

kontoret uppskattades. Försummade någon att i rätt tid betala lånet, kunde kommerskollegium, under hvars öfverstyrelse diskonten stod, låta försälja ullen 14 dagar därefter. Lånet erhölls på minst 2 och högst 11 månader, och i riksbanken öppnades ett kreditiv å 300,000 rdr b:ko.

O

Ar 1831 inrättades i Norrköping el t ullupplag eller ullmagasin, hvilket hade lill ändamål att åt producenter af inhemsk idl eller köpare af sådan bereda tillfälle att upplägga, sälja eller låna på sin ull mot pant i denna, eller ock att låta den där sorteras antingen såsom handelsvara eller till fabriks-

o

bruk. Ar 1834 uppfördes härtill en särskild bj^ggnad dels på statens, dels på fabrikssocietetens bekostnad. Ullen mottogs å hvilken tid på året som helst. Den måste vara tvättad, men lick ej vara fuktig, lukta unken eller vara angripen af mal. En mindre mängd än 50 skålp. mottogs ej. Anstalten hade en kontrollör under kommerskollegii öfverinseende. Äfven i Göteborg och Malmö inrättades dylika ullmagasin, men upphörde snart, enär de ej i nämnvärd mån begagnades.

För alt vidare underlätta ullens afyttring höllos ullmarknader i Norrköping (sedan 1831) samt i Malmö. Sålunda omtalar O. J. Rawert i »Sveriges industriela tillstånd 1847», att i Juli samma år hölls en marknad i Norrköping, hvarvid 94,000 skålp. ull fördes till magasinet och blott 3,000 skålp. blefvo osålda. På torget utbjödos omkring 20,000 skålp. af gröfre slag. Det bästa partiet tillhörde grefve Trolle-Wachtmeister och betalades med 3 rdr rgs pr skålpund, hvilket ansågs billigt. 1 allmänhet betalades de finare sorterna