Tillbaka Read Runeberg

Ett stormigt lif : verklighetsskildringar ur stockholmslifvet

Originalsida 204
Originalsida 204
Originalsida 204
Originalsida 205
204–205

Sida 204

204

— Naturligtvis — det är ju hufvudsaken.

— Ja — då afstår jag utan tvekan både från dig och Yvonne. Er kärlek tillfredsställer mig ej. — Dock jag är i dina händer Malin. Du kan göra med mig hvad du vill . . . jag ber dig dock påminna dig vissa punkter i mitt lif, som bör försäkra dig om att jag är i stånd till mycket. Och nu framåt på den bana jag redan beträdt».

Pä väg till Hasselbacken.

Denna stund har kanske varit den bästa i mitt lif — nu återtar jag masken — och ställer sig något hinder i min väg, så må din Gud förbarma sig öfver den som är anledning till detta hinder och — öfver mig! ht Mirtza slöt med en häftig, oförmodad rörelse Malin intill

sig och tryckte henne med sådan våldsam häftighet i sina armar, att Malin ett ögonblick trodde att det var Mirtzas afsigt att kväfva henne. Därefter stötte hon henne

Källa: Alvin · ·