Tillbaka Read Runeberg

Ett stormigt lif : verklighetsskildringar ur stockholmslifvet

Originalsida 332
Originalsida 332
Originalsida 332
Originalsida 333
332–333

Sida 332

— 332 —

— Ja — ni har rätt — men det går ej så hastigt,'dåi man har att kämpa emot en sådan natur som min.

— Men huru länge är det ni varit] gift nu, snart fyra år?

— Hvad har det att skaffa med det ämne vi nyss* talade om? Det var ju om kärlek, ej om äktenskap vi talade.

Kära Anna tror du, du orkar resa med?

— Det ena måtte väl ovilkorligen vara en följd af det andra?

— Men — om man ej lär sig att förstå hvad kärlek är, förr än man är bunden för lifvet . . . Om detta skullevara fallet med mig? hvad skulle ni i sådant fall säga?"

Yvonnes hjerta klappade nästan hörbart.

— Jag skulle blott beklaga er — och . . .

Källa: Alvin · ·