Tillbaka Read Runeberg

Ett stormigt lif : verklighetsskildringar ur stockholmslifvet

Originalsida 276
Originalsida 276
Originalsida 276
Originalsida 277
276–277

Sida 276

— 276 —

om jag vore gift och älskade min man, då skulle jag minsann hålla reda på gunsti herrn.

Se på honom nu där han går, och piskar af de stackarsblommorna med sitt ridspö. Anna tittade ut genom fönstret och

började i sitt inre gifva Eva rätt.

Har du aldrig kommit att tänka på faran att ha.

"Jag ber er herr Bar däck, forska ej efter var jag tillbringat natten.

denna flicka i ert hus? fortfor Eva i det hon slängde af sig resväskan och kastade den på bordet med sådan fart att ett litet glas med blommor, som Anna placerat på skrifbordet, föll omkull och vattnet rann utåt den fina polerade skifvan.

Anna blef ond, men sade icke något då. Slutligen,.

Källa: Alvin · ·