Tillbaka Read Runeberg

Berättelser 4. Bilder ur verkligheten. Del 4. Strödda anteckningar

Originalsida 284
Originalsida 284
Originalsida 284
Originalsida 285
284–285

Sida 284

Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826

»Ni författar midt i fria luften, monsieur Damien » bör-jade jag.

»Säg snarare att jag tecknar af,» svarade han.

»Ni aftecknar den vackra äreporten?»

»Hvarför icke hellre den så kallade fredsarmén, som nu tågar förbi och som från 1831 till 1848 kostat Frankrike 6 milliarder, 750 millioner. Hvad den sedan kostat, vet jag ej på siffian, och icke heller hvad den äran kan vara värd, som under Napoleons presidentskap störtade romerska republiken. För öfrigt är jag ganska belåten med min teckning. Gifve Gud, jag blefve lika nöjd med koloriten.»

»Ni tänker då äfven kolorera den?»

»Ja, och min färg är. . . blod!» mumlade Damien och försvann.

Krigståget på boulevarden skred oupphörligen framåt och tycktes icke hafva någon ända. Kyrassierernas harnesk och hjelmar skramlade allt starkare, kanonlavetterna rullade allt tyngre.

Fjerde dagen.

Så uppgick den 4:6 decemberdagen. Det var en torsdag. Liksom jag dagen förut sett några förberedelser till den strid som, efter hvad man sagt, icke kunde uteblifva, ville jag nu äfven skåda några detaljer deraf och begaf mig för detta ändamål tidigt ut. Det var en ovanligt klar morgon. Väderleken lade följaktligen intet hinder i vägen för den väntade katastrofen. Man vet, hur känsliga fransmännen, äfven de mest stridslystna, äro för regn och oväder. Man skulle kuiina göra hvad som helst med Paris, om man bara vore säker på att det sqvalregnade i åtta dagar och lika många nätter å lad. Fransmannen är räddare om kläderna än om skinnet.

Men nu var luften klar och blid, och fönsterraderna i de öfversta våningarna, femte eller sjette, eklärerades af morgonsolen. Jag befann mig snart på Rue Rambuteau, redan förut skildrad i »Sonen af Söder och Nord». Denna gata stryker genom en mycket arbetsam stadsdel och har dertill förbindelse med Bastiljplatsen, hvars närmaste grannar äro de stora folkqvarteren inom Faubourg St. Antoine, arbetsmassornas egentliga tillhåll. Arbetet älskar lugnet öfveiallt, men icke alltid i Paris, det senare förmodligen

Källa: Project Runeberg ·