Sida 240
Lilla Telemak
240
LILLA TELEMAK.
anhållit om min dotters hand .. . Om fröken Clementines hand .. . Hvad säger prosten om det?»
»Jag står som jag vore fallen från skyarna, hennes nåd 1»
»Liksom ett annat ruskväder,» tillade grefvinnan halfhögt och med en sidoblick både på prostens mörka ansigte och mycket trådslitna kaftan.
»Min son... Min egen son!»
»Som jag sagt, och det har väckt min högsta ovilja, ty, min bästa prost, hvilka utsigter har han väl, som berättiga honom att kasta sina ögon upp till min dotter?. .. Det faller af sig sjelft, att jag, å min dotters vägnar, gaf honom en korg, och denna så inpackad som hans näsvishet förtjente, och hade jag vetat hvad jag nu vet, nämligen att han inte en gång kan påräkna något arf efter sin egen far, så, tro mig, skulle orlofssedeln blifvit än skarpare.»
»Och nådig fröken?»
»Skall gifta sig inom sitt stånd, gifta sig med någon man af familj . . . Jag skulle tro, att grefvinnan Tjäderhjelms enda dotter med skäl kan våga hysa sådana pretentioner. »
Prosten drog en suck; men denna suck liknade en jordbäfning, för hvilken Skönviks säteri, med alla dess tolf underliggande hemman, ramlade.
»Öch derför, min bästa prost, har jag hitkallat er för att be er använda er faderliga myndighet och kufva er herr sons dårskaper... Ännu ett ord, min goda vän! ... Er son är en lärd man .. . Jag begriper inte hvarför han lagt sig till sådana der stora, svarta polisonger. . . Det passar inte en lärd man att kokettera... Ett par svarta polisonger kunna göra mycket ondt här i verlden . .. Jag lägger derför på ert samvete, att er herr son på ögonblicket rakar af sig dem, för att se ut som det anstår städadt och allvarsamt folk, hör ni det?. . . Och dermed slut på den saken . . . Adjö nu, min bästa vän ... I fall ni verkligen har för afsigt att gifta er, så välj för all del någon äldre, beskedlig menniska. . . Hvad säger ni om min hushållerska? . . . Mamsell Haglund är en rätt bra och ordentlig qvinna . . . Jag skulle ogerna mista henne, men för min goda väns skull fick det väl gå för sig, kan jag väl tro . . . Hör på, min vän, skulle jag kunna få låna edra
Källa: Project Runeberg ·