Sida 7
Förord.
Den berättelse, hvilken nu öfverlemnas åt allmänheten, hvilar, liksom de flesta af författarens, på verkligheten och utgår från ett blad af de anteckningar, som han i tidigare år nedskrifvit. Åtskilliga af dessa anteckningsblad, hvilka sålunda hafva minnet af barndoms- och skoltiden att tacka för sin tillkomst, hafva flere år derefter eller under författarens mognare ålder vunnit en viss fullständighet, derigenom att han stundom varit nog lycklig att få förnya bekantskapen med just samma personer, hvilkas barndomsöden riktat hans anteckningsbok. Denna lyckliga tillfällighet gjorde för författaren möjligt att, med stöd af dessa personers egna berättelser om hvad som sedermera händt dem, bringa de förut lösa, osammanhängande utkasten till någorlunda hela taflor, utan att han behöfde alltför mycket begagna sig af den torftiga diktarpensel, som fallit på hans lott.
Men innan författaren tager ihop med denna berättelse, anser han sig böra med några ord vidröra en af de svårigheter, den svenske roman- eller novellförfattaren har att bekämpa, och hvilken är egendomlig för vårt samhälle. I ett land så glest bebodt som Sverige och i en hufvudstad med så låg folknummer som Stockholm måste, naturligtvis i förhållande till större länder och större hufvudstäder, icke allenast de märkliga tilldragelserna blifva färre, utan äfven en och hvar göra anspråk på att känna dem, hvaraf följer, att man icke gerna vill tro på möjligheten af något annat än hvad man antingen sjelf erfarit eller hört offentligen omtalas, vare sig i tidningarna eller inför domstolarna. Nästan allt annat anses orimligt och tillskrifves författarens större eller mindre färdighet i diktkonsten. I större och händelserikare samhällen anser man deremot merendels för
