Om dödsstraffet

162 Verkan af alternativa straff för mord.

Och ott tioårigt medium gifver följande resultat:

Tabell XII.

Åren 1830—39 1840 - 49 1850—5!»| 1860—f.9 1870—79 1880—89 Medium af verkställda dödsstraff 17,8 6,9 7,-2 0,3 0,R 0,3

Om man uppmärksammar den i Tabell X samt i den grafiska framställningen i början af denna bok lemnade öfversigt af forhållandena under de 25 år, hvilka följt näst efter det att 18(54 ars Strafflag trädt i verksamhet, och tajier hänsyn till antalet till dödsstraff dömde individer, äfvensom antalet af dem, som blifvit afrättade, månne vi icke deraf skulle kunna hemta några både for lagstiftare och lagskipare tänkvärda lärdomar? Vi tro det.

Till en början torde böra erinras huru det förut i Missgerningsbalken af 1734 års lag befintliga absolut bestämda dödsstraff for mord modifierades redan genom Kongl. Förordningen den 21) Januari 1801 sålunda, att derest »synnerligen mildrande omständigheter» förekommit, kunde domaren, i stället för dödsstraff, ådorna straffarbete på lifstid. Men i 14 kap. 1 § af 1864 års Strafflag uteslötos orden: »synnerligen mildrande omständigheter» och i stället infördes den nya bestämmelse, hvarigenom straffet fin-mord stadgades alternativt sålunda, att »den, som i uppsåt att döda, med berådt mod beröfvar någon lifvet, skall för mord mista lif sitt eller dömas till straffarbete på lifstid», förutom .förlust af medborgerligt förtroende för alltid. Denna förändring i lagens straffhot var ganska väsentlig och den moraliska verkan, som deraf uppstått, förtjenar derför den största uppmärksamhet. Om man frågar, huruvida antalet begångna mord i någon märklig mån ökats efter det den nya strafflagen blifvit tillämpad, på samma gång man tager i beräkning den under tiden ökade folkmängden af omkring 660,000 personer, måste svaret blifva nekande. Det alternativt bestämda straffhotet har befunnits medföra lika effekt som tillförene det absoluta straffhotet af dödsstraff för mord. Det har ingalunda, såsom mången föreställt sig och