Om dödsstraffet

278

NITTONDE KAPITLET.

Stater i hvilka dödsstraff fortfarande tillämpas.

Norge.

Genom kriminallagen at' den 20 Augusti 1842, upphäfdes en mängd i Christian den V:s norske Lov af år 1(387 och senare författningar befintliga stränga straffbestämmelser och ersattes med mildare. Dödsstraffet bibehölls dock såsom absolut straff för förräderi, majestätsbrott, mord m. m. enligt 9, 10 och 14 kapitlen i förstnämnde lag. Ar 1863 väckte statsrevisor •Johnseu i Stortinget förslag om dödsstraffets upphäfvande, hvilket föranledde justitiekomitén att hemställa, att Stortinget ville anmoda Regeringen att taga i öfvervägande, huruvida detta straff kunde alldeles afskaffas eller dess tillämpande inskränkas, hvilken hemställan stortinget lärer hafva gillat; men till någon vidare åtgärd synes saken icke hafva kommit.

Uti det af juris professor Getz (ordförande i straffelov-kommissioncn) år 1887 utarbetade »forelobigt Udkast til allmindelig borgerlig Straffelov» tinnes dödsstraffet i eke upptaget bland de straffarter, hvilka kommissionen ansåg sig böra föreslå att införas i den reviderade strafflagen. Men i lagen af den 2 9 Juni 18 89, hvarigenom ganska väsentliga ändringar vidtogos i 1842 års Lov angaaendc Forbrydelser, återfinnes visserligen dödsstraffet, dock hufvudsakligen stadgadt alternativt1) jemte straffarbete för lifstid, hvarvid lagen i första rummet omformäler sistnämnde straff och i andra rummet att gerningsmannen »skal have sit Lif forbrudt» 2). Endast vid brott, enligt 14: 3 och 15: 7 Str. Ii. begångna af lifstidsfange föreskrifver lagen enbart dödsstraff.

1) Denna alternativa bestämmelse var redan gifven genom lagen af den 3 Juui 1874.

2) Enligt 2 kap 2 § Str. L. skall »Lifsstraffen fulbyrdes offentlig om Dagen ved Halshugning med Øxeo.