Om dödsstraffet

Misslyckade afrättningar undergräfva aktningen för lagen. 243

på massan af åskådare gjorde ett högst pinsamt intryck. Emedlertid lästes i alla tidningar en detaljerad, ohygglig berättelse om denna tilldragelse. På marknaderna hade man sedan tillfälle se en positivspelare förevisa en större, illa utförd oljefärgstafla, föreställande Åbergs afrättning, dervid delinqventen syntes af trenne karlar med stänger hällas nedtryckt på stupstocken. Öfver hela afrättningen har dessutom en visa blifvit författad, som ingalunda är egnad att upprätthålla aktningen for lagen, hvilken stadgat det straff, som den brottslige undergick.

Af ännu svårare, demoraliserande verkan är dödsstraffet, om någon gang inträffar, hvilket tyvärr ingalunda är sällsynt, att skarprättaren icke förmår i ett hugg beröfva delinqventen lifvet1). Om han vid exekutionen burit sig så oskickligt at, att han sargat sitt blödande offer2), har det händt att massan

1) År 1853 afrättades A Pukaviks afrättsplats mördaren Pelle Boll-man. Han nedlades motsträfvigt på stupstocken. Skarprättaren bila träffade i stället för halsen snedt öfver ena skuldran. Med ett vrålande anskri kastade sig delinqventen våldsamt om, så att ansigtet kom uppåt-Det andra hugget träffade icke heller rätt ställe, utan till en del snedt öfver den nedra delen af hufvudet eller ansigtet och först för tredje hugget skiljdes hufvudet från kroppen.

2) Du Boisaymk: De la peine de mort. p. 50—52 anför en ohygglig berättelse om 2 i Frankrike verkställda, misslyckade exekutioner, dervid dödsfångarne blifvit på det mest fasansfulla sätt sargade, innan döden följde.

Tidningen Times för den 4 April 1877 skildrar John Henry Johnsons afrättning vid Amley sålunda: Då falluckan under galgen nedsläpptes, brast repet och missdådaren föll, jämrande sig, till marken. Efter 10 minuter anlades ett tjockare rep om hans hals, luckan fälldes ånyo och först efter 5 minuter under konvulsiviska ryckningar syntes lifvet hafva flytt på den afrättade 37-årige mannen.

Ar 1880 hängdes i Raab (Ungern) en man vid namn Tscaks. När repet afskars för att nedtaga hans kropp ur galgen märktes till allmän bestörtning att tecken till lif visade sig. Sjukhusläkaren d:r Schmidt, som tillkallats, återställde på eget ansvar den lifdömde, som derefter benådades med lifstidsstraffarbete.

Den 23 Februari 1885 skulle John Lee afrättas i Exeter i England. Med repet om halsen utfördes han på schavottens fallucka, men denna vägrade göra tjenst. Bödelsdrängarne ställde sig derpå för att nedtrycka henne. Efter 5 minuter gjordes nytt försök, men lika förgäfves. Lee utfördes tredje gången, men lika fruktlöst nekade falluckan, som svällt ut efter regn, att göra tjenst. Han återfördes halfdöd af dödsångest till fängelset och blef sedermera benådad från lifsstraffet