Read Runeberg

Om dödsstraffet

Originalsida 264
Originalsida 264
Originalsida 264
Originalsida 265
264–265

Sida 264

17. Stater i hvilkas allmänna strafflagar dödsstraffet nu mera är afskaffadt

260 Dödsstraffet borttaget ur Portugals allmänna strafflag.

strafflag, hvarföre den fortfarande bibehölls vid laga kraft1). Efter ett par decennier började dock röster höja sig emot till-lämpningen af de der intagna stränga straff, särdeles dödsstraffet2). En ändring vidtogs visserligen den 29 Juni 1854, i det att, för åtskilliga brott, dödsstraffet ersattes med straffarbete från 5 till och med 20 år, men detta förberedde endast en lag af den 1 7 September 1870, hvilken för beständigt upphäfde dödsstraffet i Holland. Framstående jurister och statsmän såsom Oodefroi och van Lilaar hade härtill hufvudsakligen medverkat, förutom konung Vilhelm III, som personligen var en afgjord motståndare till dödsstraffet. Genom beslut den 28 September samma år förordnade regeringen en lagkommission af 5 personer att utarbeta en ny fullständig strafflag på grundvalen af dödsstraffets uteslutande och ersättande af annat ändamålsenligt straff. Den 13 Maj 1875 öfverlemnade ock denna lagkommission sitt arbete till Regeringen, och justitieministern Modderman, efter att deri hafva företagit några modifikationer, förelade detsamma för Generalstaterna, hvarvid Andra kammaren med 58 röster emot 10 och Förste kammaren enhälligt den 2 Mars 1881 antog detsamma, hvarefter konungen dagen derefter eller den 3 Mars samma år sanktionerade Wet-boek van Strafrecht eller den nu gällande strafflagen för Holland Till framgangen bidrog företrädesvis Modderman, hvilken för nationalförsamlingen klart ådagalade, att under de 10 år, som förflutit efter dödsstraffets afskaffande 1870, de grofva brotten ingalunda ökats och att den allmänna rättssäkerheten kunnat väl tryggas utan användande af samma barbariska straff Emedlertid kunde denna nya stiafflag först den 1 September 1886 träda i kraft, emedan ändamålsenliga fängelser fattades och måste först byggas. Det strängaste straffet, som genom den nya strafflagen blifvit satt i stället för dödsstraffet, är lifstidsfiingelse i förening med arbete (»levenslange gcvan-genisstraf»), hvilket börjas med 5 års cellstraff.

1) Pols: Le nouveau projet d'un Code perial pour les Pays-Bas. Utrecht. 1876. p 4. o. f.

2) Ruhranus: De Doodstraf in Nederland. 8'Gravenhage. 1865. — van Bemmelen: Doodstraf polemik. Alkmaar. 1866. La Peine de Mor t. La Haye. 1870.

Källa: Project Runeberg ·