Om dödsstraffet

286 Dödsstraffet i Österrike och Uiieern.

sig förhållandet mellan antalet aflämnade och verkställda dödsdomar samt af kejsaren meddelade benådningar sålunda:

Antalet afkunnade dödsdomar: Antal af- Benàd-rättningar ninear för högförräderi ....... 121 2 119 » förfalskning af banksedlar 174 3 171 n mord ........ 911 421 490 i> dråp jemte rån....... 14 4 10 n mordbrand . . . 84 18 66 Summa 1,304 448 856

Den 27 Maj 1852 promulgerades en ny strafflag, som den 1 September samma år trädde i kraft, icke blott i de kron-1 än der, der 1803 års strafflag varit gällande, utan ock i åtskilliga till österrikiska monarkien hörande andra landsdelar, hvarest förut partikularlagar och gamla rättssedvanor varit i bruk. Denna lag bibehåller dödsstraffet, men hufvudsakligen för hög-förjräderi och mord.

Under åren 1866—71 verkställdes 33 dödsstraff på grund af 282 dödsdomar. Ären 1869, 1872 ocli 1874 egde icke någon afrättning rum; och åren 1870, 1871 och 1873 blott en afrättning hvarje år; men 1875 afrättades 4 och 1876 3 brottslingar 1).

För konungariket Ungern promulgerades 1878 en särskild ny strafflag, hvilken der är gällande sedan den 1 September 1880. Denna lag upptager ock dödsstraff, dock endast för högförräderi (§ 126) och för mord (§ 278).

Frankrike.

1791 års strafflag utmärker en vändpunkt i den franska kriminallagstiftningen. Före detta år var dödsstraff stadgadt for icke mindre än 115 särskilda fäll af brott, men nämnde lag nedsatte antalet till 32, hvarjemte största delen af de om grymhet vittnande qvalifikationer vid straffets verkställande upphäfdes. Strafflagen af år IV minskade ytterligare nämnde antal med 2, hvartill kom att Code pénal af år 1810 (den nu gällande

1) Wahlbebg: Gesammelte kleinere Schriften und Bruchstücke über Sträfrecht etc Wien. 1875—77. I. s. 177; II. s. 149.