Om dödsstraffet

Föreningen för Dödsstraffets afskaffande.

293

straffet efterskänkt i anledning af verklig eller förmodad sinnessjukdom1). Man har till följd häraf äfven framställt den frågan: om samhället kan på ett tillfredsställande sätt skydda sig emot vildsinta, på mord begifna dårar, hvarföre skulle icke samhället också kunna lika väl skydda sig emot grofva brottslingar, om de inom straffängelset tillåtas aftjena sitt straff med straffarbete på lifstid eller under vissa år?

Åsigten om dödsstraffets upphäfvande har i England år efter är, om än långsamt, vunnit anhängare. Redan år 1828 hade i London bildats en förening för spridandet af denna åsigt under namn af »the Society for the Abolition of Capital punishment». Denna förening, som ursprungligen stod under hertigens af Sussex beskydd, har räknat bland sina medlemmar många af landets utmärktaste män, såsom lörd Broug-ham, Richard Cobden, John Bright, Stephen Lusliington, W:m Ewart, professor Christinas, Charles Gilpin m. ff. Den fortlefver ännu, fast under benämningen: »The Howard Association» samt utgifver ärligen en berättelse om sin numera utvidgade verksamhet. Ewart föreslog i Parlamentet år 1840 för första gången dödsstraffets fullständiga upphäfvande. Hans motion förkastades, ehuru understödd af 93 ledamöter af Underhuset. Han förnyade sedermera flere gånger samma motion, oaktadt allt motstånd, men vann dock for hvarje gång nya anhängare for den sak, han förfäktade. Såsom talangfulla skrift-ställare för den stora frågans utredande, hafva framstått Charles Phillips, Charles Xeate, lörd Hobart, Thomas Beggs2), Sheldon A mos*), Edu ard Webster och William Tallack*), hvarförutan saken i öfrigt funnit många försvarare, bland hvilka må nämnas sir Fitz-Roy Kelly, Samuel Gurney, Frederick Hill5) och premierministern Earl Russel6). Slutligen må ock nämnas att vid

1) Beggs: The royal commission and the punishment of death. London. 1865. p. 15.

2) Dessa författares arbeten äro förut här ofvan anförda.

3) Capital Punishment in England. London. 1864.

4) Sekreterare vid The Howard Association, har utgifvit ett på fakta rikt arbete: Penological and preventive Principles. London. 1889.

5) The Sulstitute for capital Punishment. London. 1866.

6) Uti slutkapitlet till den nya editionen (London. 1865) af den frejdade statsmannens arbete öfver den engelska konstitutionen yttras: »1

Olivecrona: Dödsstraffet. 21