Read Runeberg

Om dödsstraffet

Originalsida 29
Originalsida 29
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 29

2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734

29

64. IFör stöld i kyrka. . M. B. 46: 1/»varde hängd» 65 » enfalt hor, 4:de

resan ...... » 55: 3. »miste tå lif den, som gift är».

66. » tvefalthor . ... » 56: 1. »miste både lifvet». 67 » blodskam i vissa

leder....... » 59: i, 2,

3,4. »begge halshuggas och ej i kyrko-68. » enfalt eller tve falt gård begrafvas».

hor i förening med

blodskam .... » 59: 5. »varde mannen steglad och konan i

båle bränd».

hvartill kan läggas stadgandet, att om den »förfalskar mått eller vigt, som är f(öriordnad at them rätta och märka, skall mista lifvets (H. B.: 8. 3).

Såsom bihang till Missgerningsbalken i 1734 års lag kunna betrak ttas:

a) Kongl. Förordningen d. 1 Juli 1743, hvilken stadgar dödsstraff för blidka Aars olofliga utsändande;

b) Kongl. Förordningen d. 20 December 1745, angående straffets skär-pandie för tjufvar, hvilken föreskrifver, att den, som genom vinbrott begår stöld', ibör utan alt skonsmål varda hängd, ehvad det är man eller qvinna»;

c) Kongl Förordningen d. 5 Mars 1746, angående deras straff, som olofligien uppbryta andras bref och därutur taga penningar, bankosedlar eller .annat penningevärde, för hvilket brott stadgas dödsstraff medelst hängming; samt

(5) Kongl Förordningen d. 2 Maj 1747, om straffets, skärpande för dem„ som föröfva svek och bedrägeri med bankosedlar, hvilken likaledes bjuder., att gerningsmannen skall, »utan alt skonsmål eller anseende till person en, stånd eller vilkor, mista ära och lif och varda hängdn.

Vid eii hastig blick på ofvanstående tabell öfver de lag-paratgrafer i Missgerningsbalken, der 1734 års lag hotar med enkelt eller qvalificeradt dödsstraff, inses snart, att vid alla der upprä.knade brott, är det endera af de här ofvan (s 9—11) angifna grundprinciper, som dervid hufvudsakligen gjort sig gällande. Sålunda är det vid alla mord- och dråp-saker ta-liomspri ncipen, som varit den Tör fasställandet' af straff bestämmande grundsatsen Vid en mängd andra brott, såsom förräderi, uppror, hugg och slag å domare eller Konungens embetsmän, rån, röfveri och stöld, är det deremot afskräckuings-priucipeu, som oförtäckt träder frami. Ändtligen, vid blasphemi, trolldom, tidelag, tve-gifte, horsbrott och blodskamsbrott, är det den ifrån

Olivecrona: Dödsstraffet. 4

Källa: Project Runeberg ·