Sida 180
En dag i Dun
hennes förtjusande barn och tecknade ett hastigt porträtt av fröken Blanche, som dock icke alls gjorde henne rättvisa. Efter fredsslutet skulle jag skriva och påminna henne om de stunder vi tillbringat tillsammans under krigets tid.
Kronprinsens kvarter i Stenay. Till sist en liten obetydlig anekdot. Jag stod på gatan framför slottet och gjorde en flyktig skiss därav. Då kom en post fram och tilltalade mig i barsk ton:
»Det är förbjudet att rita av kronprinsens kvarter!»
»Såå?»
»Tag hit er skissbok!»
»Var så god.»
»Om ni inte har något tillståndsbevis, så utvisar jag er.»
»Man utvisar inte kronprinsens gäster.»
»Det kan vem som helst säga. Var är er identifikation?»
Källa: Project Runeberg ·