Sida 753
Engelska fångar från Ypres
Tåget avslöts av en rad kärror och vagnar med svårt sårade engelsmän. En av dem, jag tror han var överste, låg bekvämt på en fältbår, som blivit ställd tvärs över en kärra, såsom synes på vidstående bild. Den sårade var blek, klagade icke och låg med slutna ögon, utan att märka det stoj och buller, som brusade omkring honom. Kanske hans lampa höll på att slockna, kanske hans hjärta redan slutat att slå. 1 vilket fall som helst körde hans kärra vidare i den långa raden av blödande britter. En stund senare susade också vi mot söder och hade tillfälle att ännu en gång köra förbi hela fång- karavanen. Du kära gamla Tommy, du skall nu få tid på dig att begrunda, varför du egentligen sla- gits med de tyska »barbarerna», och huruvida dina storverk mellan Ypres och Kruiseik äro värda den sold du får. Och om någon går dig rakt på livet med sina frågor om anledningen till din strid, så skall du svara: »I dont know, I am sure. I had to obey ordres, I suppose,» men du kommer aldrig att svara: »I had to go over for a while and crush the German militarism, you know,» ty en så absurd idé skulle påminna dig för mycket om brännvinets ut- rotande genom konsumtion. Livet vid och bakom fronten är rikt pa kontraster. Några få timmar, sedan vi sett Tommys tragiska tåg försvinna i fjärran, lyssnade vi åter till Clevings glada sånger i hertig Adolf Fredriks salong: Weile an dieser Quelle! Sieh! Unser Fruhstiick ist zur Stelle: Rotwein und Pimpinelle Und Beckassinchen zart und fein!
Källa: Project Runeberg ·