Sida 57
dagars förlopp, då hennes fromma begäran utan prut skulle bifallas.»
»Och hon kom?...»
»Hon gjorde så fanden heller,» svarade han, under det han stoppade en ny pipa.
»O, det var bara en syster!» utbrast qvinnan med en blick af outsägligt förakt.
»Samma dag som systern var hos mig kom äfven hans enka, gret och regerade som en galning.. . Kom tillbaks om åtta dagar, ropade jag äfven till henne.»
»Hon kom?»
»Hon kom inte ... tvänne jular snöade och tvänne midsommarsolar lyste på min vän Lundgren, men i luften bodde han, och den som slutligen måste nedtaga honom, det var jag. .. det skedde först i går, och det har han att tacka er gode vän för.»
»Det var bara en hustru!» yttrade den sorgklädda med ett bittert löje.
»Ni ser emellertid att ...»
»jag ser att ni är en varelse utan medlidande, utan hjerta!» yttrade qvinnan, uppstigande för andra gången och tagande ett steg närmare sin värd.
»Och detta säger ni åt mig?»
»Ja, jag säger det »
»Åt mig, som jemt och samt tyckt det vara skinn om menniskan, fast jag alltid funnit det för tunnt!» svarade den gamle.
»Ni vill då inte ge mig nyckeln?» frågade hon nu med en viss beslutsamhet.
»Om åtta dagar.»
»Ni vill inte tillåta mig att begrafva den afrättade?»
»Om åtta dagar.»
»Jag förduhblar summan.»
»Jag kan inte.»
»Tag hela plånboken der!»
»Jag kan inte »
»Det är allt hvad jag eger.» .
»Om åtta dagar har ni honom för intet ... hör ni det, ni har honom för intet.»
»Nej, nej! Jag vill ha honom nu ... nu i natt ... Förstår ni, i natt!»
»Ni får det inte.»
Källa: Project Runeberg ·
