Om dödsstraffet

66

Dödsstraffets upphäfvande för vissa brott.

hade den vetenskapliga forskningen utdömt de absolut bestämda straffen, såsom icke förenliga med straffets ändamål att uppfylla rättvisans fordringar, alldenstund ett och samma brott, äfven af gröfsta art, dock kan förekomma i förening med synnerligen mildrande omständigheter, så att tillämpningen af ett och samma straff i alla förekommande fall skulle kunna leda till den högsta orättvisa. Likaså hade vetenskapen förkastat dödsstraffen vid religionsbrotten, emedan blasphemie med flera likartade handlingar, — dessa brott må nu begås af hvilka motiv som helst, — om också utgörande i högsta grad afskyvärda angrepp emot den religiösa princip och den kyrkas tro, som Staten är pligtig att skydda, dock ingalunda kunna anses violera Guds Majestät, eller förringa Guds Ords eller Nådemedlens helgd; och beträffande sedlighetsbrotten hade vetenskapen äfven funnit dödsstraff, vare sig ur rättvisans synpunkt eller såsom medel för att afskräcka ifrån brott af dylik beskaffenhet, olämpligt. Frukterna af rättsvetenskapens yrkanden i dessa hänseenden ligga nu för öppen dag i den nya, genom lagen af den 20 Juni 1890 i vissa delar modifierade, Strafflagen De väsentliga och stora förbättringar i den svenska kriminallagstiftningen, som denna lag medfört, påkalla ett rättvist erkännande.

Följande tabell utvisar för hvilka brott 1864 års strafflag anser, att dödsstraff kan ådömas, dock alternativt med straffarbete på lifstid, utom i det enda fall, som här nedan säges.

Tabell II.

]. För Förräderi, äåsom detta

brott beskrifves i . . 8: 1,4,

5,6. »förrädare, miste lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid».

2. » spioneri under krigstid 8: 11. d:o d:o.

3. » dråp, såsom i 14: 3, 4

sägs, å fremmande stats

regent eller sändebud . 8: 27. »miste dråparen lifvet eller dömes till

straffarbete på lifstid .

4. » våld eller annan miss-

handel å konungens person ........... 9: 1. »miste lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid».