Sida 201
7. Om Dödsstraffets nödvändighet för att stäfja grofva brott mot Staten. Om Dödsstraffets nödvändighet för att motverka föröfvandet af mord
Yngsjömörderskans afrättning 1890. 197
Under en tidfoljd af icke mindre än 28 år, från 1862 intill 1890, hade i Sverige icke någon qvinna lagt sitt hufvud under bilan; och mången hade hoppats att en qvinnas afrättande icke vidare skulle här i landet behöfva förekomma. Men den 7 Augusti sistnämnda år har emedlertid enkan Anna Munsdotter från Yng-sjö, dömd för blodskam, hor och mord på sin sonhustru blifvit å fängelsegården i Kristianstad halshuggen med all den högtidlighet, som Kongl. Förordningen den 10 Augusti 1877 påbjuder. Om här en absolut nödvändighet förelegat att afrätta just denna qvinna, i stället for att tillåta henne att i lifstidsfangelset, likasom med andra lifdömda qvinnor skett, fa ångra och umgälla sina, af ond lusta och häftig svartsjuka föranledda, afskyvärda brott, tillkommer det icke oss att afgöra. Svårligen torde dock någon på sitt samvete kunna betyga, att Anna Månsdotters brottslighet varit större, hennes fortfarande existens i straffängelset för samhället mera vådlig, än någons af alla de, till ett antal af mer än ett hundra, for mord, eller mord i förening medl andra grofva brott, dömda qvinnor, hvilka, sedan den nya straff lagen 1865 trädt i verksamhet, inom fängelsets murar försonat sig med samhället.
Yngsjöniörderskans förhållande i fängelset dagarna fore afrättningen, hennes sista stunder, innan skarprättarens bila skiljde hufvudet från kroppen, hafva varit föremål för omständliga skildringar i en mängd tidningar Ja, »afrättningen i Kristianstad, efter en å platsen tagen ögonblicksfotografi , har i en illustrerad tidning gifvit allmänheten en ganska lefvande föreställning om det hemska skådespelet. »Yngsjömör-derskan» har genom afrättningen vunnit en ryktbarhet, som hon ingalunda förtjenat, och som hon säkerligen aldrig erhållit, derest hon blifvit undangömd for alltid i straffängelset. Hennes afbild har nu till och med tillerkänts en plats bland nutidens célè-briteter i Svenskt Panoptikon i rikets hufvudstad.
i straffängelse, I88H benådad från fortsättning af straffarbetet; Brita Lisa Matsdotter, dömd för mord 18fiö till straffarbete för lifstiden, benådad derifrån och på fri fot ställd efter 20 år 1885.
Olivecrona'. Dödsstraffet.
15
Källa: Project Runeberg ·