Read Runeberg

Om dödsstraffet

Originalsida xxv
Originalsida xxv
Originalsida xxiv
Originalsida xxv
xxiv–xxv

Sida xxv

Inledning

Inledning.

XXV

erhålla juridisk visshet i brottmål; han fordrade afskaffandet af alla grymma straffmedel eller sådana, som förnedra menniskan, (jvalificerade dödsstraff, straff af ärans förlust ni. ni. och uppställde en med afseende på humanitet, straffets ändamål samt brottens art och beskaffenhet stadgad måttstock för straffen och gränspunkterna för straffmaktens utöfvande. At Becearia måste tillerkännas äran att vara den förste skriftställare, som på anförda skäl i fullt tydliga ord yrkat på dödsstraffets upphäfvande, men han inlät sig dervid mindre på undersökning om detta straffs rättmätighet, än på frågan om dess verksamhet och om dess gagnelighet för samhällsordningen, i det lian ville ådagalägga, att alldenstund detta straff visat sig alldeles overksamt att afskräcka från brott, vore det icke heller nödvändigt att bibehålla detsamma i lagarna.

Utgående från den llousseau'ska åsigten om ett samhällsfördrag, nekar han att Staten liar någon rätt att beröfva en samhällsmedlem lifvet, emedan vid samhällsfördragets ingående icke någon medborgare kunnat samtycka till sitt lifs afhändande. I dödsstraffets verkställande ser Beccaria egentligen icke något annat än att samhället dervid likasom bekrigar individen för att ||lifva honom qvitt Han bestrider derföre icke detta straffs användande vid utomordentliga tillfallen, när sådant måste blifva absolut nödvändigt, såsom vid tider af revolution eller anarki, då iekc annat medel gifves för att betrygga den hotade samhällsordningen, än att likasom i krig tillintetgöra den mot samhället fiendtliga individen ').

De af Beccaria framställda åsigterna'-) omfattades med liflighet af de franska encyclopædisterna3) Diderot, Helvetius,

1) Bci delitti e delte Bene. 16. »Non è dunque la pena di morte un diritto, meutrc ho dimostrato ebe tale esser non puö, ma è un a guerra della na/.ione con un cittadiuo, perchè giudica necessaria o utile la di-struzione del sno cssere». ,

2) Kil särdeles förtjenstfull framställning af Bbccakias åsigter finner läsaren af Kaustin Hk lie i inledningen till bana edition: » Des délits et den peirtes par Beccabia. Pari» 1856 samt i »lieccaria e il diritto penalev af Cesakk Cantü, Firenze 1862. Jfr ock Amati: Vita ed opere di Cesttre IJeccaria. Milano 1872.

i!) Abbé Mobkllkt skrifver i bref till Bkccaria i September 1766: »Nous »girons sur 1'opinion publique; et 1'opinion publique subjuguera en-fin les fanatiques, et mème le9 tyratlS, les uns après les autres» (aftryckt

Källa: Project Runeberg ·