Om dödsstraffet

222

Juridiska misstag och oskyldigt dömde.

beviset emot honom, som enständigt nekade att hafva begått brottet, var att hans stöflar fullkomligt passat in pa fotspåren efter mördaren på det ställe, der mordet föröfvats. 1890 ingick underrättelse till de engelska auktoriteterna från en prest i New Orleans, att en fånge i denna stads fängelse på dödsbädden erkännt, att han begått mordet och vid tillfallet begagnat den oskyldigt afrättade Blaggs stöflar').

I November 1875 blef i Österrike en gårdsegare vid namn Grossman dömd for modermord till döden, men benådades med tukthustraff för lifstiden. Sedan han tillbragt (5 år i straffanstalten, blef den verklige mördaren lyckligtvis ertappad, ran-sakad och dömd samt Grossmans oskuld fullständigt ådagalagd, hvarefter den oskyldigt dömde ändtligen återfick friheten.

Ar 1879 blef likaledes i Österrike bonden Kwnberger dömd att mista lifvet för det han skulle legt en person att mörda sin hustru. Kejsaren mildrade straffet till lifstidsstraffarbete, men efter 11 2 år upptäcktes det vid förnyad ransakuing, att Kumberger var till brottet fullkomligt oskyldig, hvarefter han frigafs.

1886 dömdes i Venedig Guglielmo Montanari till döden for modermord, men benådades från dödsstraffet med 30 års straffarbete 1890 vid ransakning ined Giuseppe Pagorer, anklagad för annnat brott, befanns denne vara den sannskyldige mördaren och Montanaris oskuld blef fullständigt uppdagad, hvarefter han ställdes på fri fot och erhöll af italienska regeringen en skadeersättning af 30,000 lire för det lidande, som ban oförskyldt fått utstå.

Den 15 Augusti 1887 dömdes Joseph llorras till döden för det han samma år jemte tvenne arbetare GuiUanmet och ViUaroubia i närheten af Narbonne skulle hafva föröfvat rån och dervid mördat bonden Pradiès och dennes hustru. Den rätte mördaren Rossel hade flytt till Spanien. Borras, som genom vittnen förgäfves sökt styrka sitt alibi, appellerade utan framgång till kassationsdomstolen i Paris, men blef benådad med »tråvaux forcés å perpétuité» och skulle fördenskull afsändas till deportationsorten Nya Caledonien. Senatorn Mareou, som

1) Tallack: Reports of the Howard Association. Innoeent men exe-cuted. — A dangerous penalty. London. 1884—90.