Om dödsstraffet

Dödsstraffets afskaffande en politisk fråga i Schweitz. 263

kantoner. Ett fullkomligt oriktigt antagande har i anledning häraf uppkommit, nämligen att hufvudfrågan vid denna grundlagsförändring varit att i samtliga kantoners lagar införa dödsstraffet, således äfven i lagarna i de kantoner, hvarest detta straff redan sedan 1 ängre tid tillbaka varit afskaffadt*). Men att så icke varit förhallandet framgår af det följande.

Frågan om dödsstraffets aflysande i de 25 kantoner och halfkantoner, hvilka tillsammans bilda schweitziska edsförbundet, har der, tyvärr, icke alltid blifvit behandlad såsom den bort behandlas, nämligen såsom en legislativ fråga, utan fatt en politisk karaktär och blifvit gjord till en politisk stridsfråga. Inom denna republik hafva sedan lång tid tillbaka två motsatta politiska partier kämpat om makten, ett liberalt parti, som sträfvar att centralisera de republikanska institutionerna och bringa enhet i lagstiftningen, samt ett konservativt parti, som förfäktar de särskilda kantonernas autonoma ställning och rätt att hvar för sig stifta egna lagar. Till detta senare parti höra de ultra-montane, äfvensom ultra-orthodoxa protestanter, och det räknar sina anhängare hufvudsakligen inom kantoner med öfvervägande katholsk befolkning. Genom den revision af 1848 års förbundsförfattning, som den 29 Maj 1874 egde rum, blef sistnämnda partis politiska inflytande icke obetydligt försvagadt. Stadgandet i författningens 65:te artikel2), att dödsstraff och kroppsligt affliktiva straff skulle inom edsförbundet vara afskaffade, betraktades af samma parti såsom ett djerft ingrepp i kantonernas suveränitet och en kränkning af deras rätt att sjelfständigt stifta egna strafflagar. Partiet uppbjöd derföre snart alla krafter för att få 65:te artikeln upphäfd och lyckades äfven åstadkomma en petition om allmän folkomröstning öfver en sådan artikelns förändrade lydelse3), att det skulle stå de särskilda kantonerna fritt att, om de så ville, i sina strafflagar

1) Se vidare härom författarens uppsats: o Dödsstraffet i Schiveitz och folkomröstningen derstädes den 18 Maj 1879 (Naumann: Tidskrift för Lagstiftning in. m. 1879 (XVI:) 8. 464). — Pfenninger: Strafrecht der Schweitz. Berlin. 1890 p. 724.

2) Så lydande: »La peine de mort est abolie. Sont réservées toutefois les dispositions du code pénal militaire en temps de guerre. Les peines corporelles sont abolies».

3) Så lydande: »Il ne pourra ètre prononcé de condamnation à mort pour cause de délit politique. Les peines corporelles sont interditesn.