Om dödsstraffet

264 Åtta kantoner bibehålla dödsstraffet i sina lagar.

upptaga dödsstraffet, dock icke för brott af politisk art. Vid skedd folkomröstning, den 18 Maj 1879, segrade det konservativa partiet, och till följd af den 65:te artikelns forändrade lydelse ega alltså numera alla kantonerna frihet att i sina strafflagar upptaga dödsstraff för allehanda brott, utom för sådana, som karaktäriseras såsom politiska.

Det var de hufvudsakligen k at ho ls ka kantonerna Soleure (Solothurn), Grisoris (Grauhünden), Olaris (Glarus), Appenxell, Argovie (Argan), Schaffhouse (Schaffhausen), S:t Gall (S:t Gallen), Lucerne, Fribourg (Freiburg), Zong (Zug), Valais (Wallis) Schwyz, Unteruald, Uri samt den protestantiska Vaud (Waadt), hvilka röstade för ändringen, hvaremot kantonerna Genève' Neuchåtel, Zurich, Båle (Basel), Tessin, Berne och Thurgorie (Thurgau) röstade emot densamma.

Under den häftiga agitationen för upphäfvandet af den anförde 65:te grundlagsartikeln af år 1874, åberopades i all synnerhet nödvändigheten att genom dödsstraff afskräcka från brott och sålunda värna statslifvets normala fortgång. Man skulle derföre hafva väntat att alla de kantoner, hvilka röstade för 65:te artikelns förändrade lydelse, sedermera skulle hafva skyndat att upptaga dödsstraffet i sina lagböcker. Men så har icke skett.

De som gjort detta äro endast följande katholska kantoner, nämligen:

1. Appenxell R. int. den 25 April 1880, ehuru der icke någon afrättning egt rum sedan 1849.

2. Unteruald (Obwald) den 25 April 1880, ehuru icke någon afrättning i kantonen skett sedan 1846.

3. Uri den 2 Maj 1880, ehuru ej någon afrättning förekommit senare än 1861.

4. Schtvyx den 15 Januari 1881, der ej någon afrättning sedan 1840 förekommit.

5. Zoug den 1 Juni 1882, ehuru icke någon afrättning der skett sedan 1847.

6. Valais, den 23 November 1883, ehuru icke någon afrättning der förekommit sedan 1847.

7. S:t Gall, den 8 Januari 1883.

8. Lucerne den 6 Mars 1883, der ej någon afrättning egt rum sedan 1867.