Sida xxxiv
Inledning
XII
Inledniner.
ökades ännu mera antalet af de olyckliga otter, som, skyldige eller oskyldige, släpades till den qvalfullaste död1) oeli sedan lagstiftare och domare uttömt hela sin uppfinningsförmåga for att uttänka de grymmaste dödssätt2), infördes slutligen bruket af onblicttes, deri offren försvunno, utan att verlden visste hvart • le tagit vägen eller när det skett. Den första franska revolutionen bortsopade i sin fart Frankrikes samtliga, från medeltiden bevarade, con t ume.* och de Kongl. Ordonnancernas lika barbariska straffbestämmelser, för att gifva rum åt en mera mensklig, om aktning för menniskovärde vittnande, ny lagstiftning; men denna våldsamma omstörtning af hela samhällsbyggnaden skulle säkerligen icke hafva haft att uppvisa så fasansfulla uppträden, som historien tyvärr har att förtälja, om icke det franska folkets seder under århundranden af en tryckande despotism blifvit förvildade, om icke sinnena, (lagligen vanda vid blodiga skådespel i rättvisans lånade namn, upptändts af en ohejdad hämndlusta, hvilken fordrade strömmar af blod för att mättas3).
Tyskland erbjuder, under medeltiden och ända till senare hälften af lS:de århundradet, samma sorgliga tafla som Frankrike af oerhördt grymma strafflagar, beräknade, såsom det synes, att, genom stadgandet af (jvalfulla dödssätt, stympnings- och andra svåra kroppsstraff, afskräcka från brott. Det i leges barbarorum förherrskande kompositions-systemet är visserligen till en del bibehållet i sedvanerätten från 13:de seklet — i Sachscnspicgel och i Schwabcnspiegel — men en stor mängd brott, som derförut kunnat med penningar godtgöras, förklarades
1) Esmein: Histoire (le la procédure criminelle en France Paris. 1882. p. 387 anför ur Moreau'8 arbete: Les devoirs du Prince réduit à u» seul principe följande: »11 est presque jamais arrivé en France que le criminel arrèté ait évité la condamnation mais il est arrivé pius d'une fois que Vinnoccnce, mjuslement poursuivü, n'a élè reconnue qu'apres le suppUcrn, samt uppräknar p. 301 o. f. åtskilliga exempel af oskyldige personer, som blifvit afrättade.
2) Då Damiens skulle afrättas för sitt mordförsök mot konung Ludvig XV, inhemtades yttranden af Öfverdomstolarne i Riket, äfvensom nf läkare angående det dödssätt, som skulle vara det smärtsammaste för delinqventen (Cantü: 1. c. p. 16).
3) Se härom Berriat Saint Prix: La justice révolutionnaire. Paris. 1870. I. p. XXIII o. f.
Källa: Project Runeberg ·