Om dödsstraffet

34

Gustaf III afskaffar tortyr.

orättvisa riktade språk, som deri förekommer, den menniskokärlek, som deri uttalar sig, allt detta måste mäktigt hafva anslagit hans känslor. De smickrande ord, som Beccaria tillika ställer till Regenter af mildt sinnelag, hvilka ömma for sina undersåter bästa, kunde icke heller undgå att på Gustaf III:s hjerta göra ett djupt och varaktigt intryck. Sannolikt förfelade icke heller följande yttrande af Beccaria att kraftigt verka på en man, sådan som denne konung: »Om sanningen kunde, oaktadt alla de oräkneliga hinder, som aflägsna henne från en monark, framtränga till hans tron, må han veta, att hon frambär mensklighetens innersta önskningar, må han veta att om han beskyddar sanningen, skall hon hos honom utplåna efter-sträfvandet af den blodiga ära, som eröfrare vunnit, och att en rättvis efterverld skall tillerkänna åt honom den främste platsen i afseende på vunna fredliga segertecken framför dem, som for-värfvats af en Titus, en Antoninus, en Trajanus»').

Redan kort efter sitt tillträde till regeringen tog Gustaf 111 det första steget till en bättre ordnad rättskipning, än förut egt rum, genom att förbjuda all användning af tortyr2) för att dermed aftvinga anklagade personer bekännelse om brott3).

Pinliga förhör och tortyrmedel for att vinna bevis om brott, kände de gamla lagarne icke4); men efter det svenska jurister

1) Dei Delitti e delle Fene. XVI.

2) Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1772, angående pinorums afskaffande, innehåller att »alle sådane werktyg, hwilka icke hafwa någon grund i Lag, utan strida emot friheten samt sjelfwa menskligheten och all billighet, men kunde missbrukas til utöfvande af wåld och tyranni emot fria medborgare, måge aldeles afskaffas, förstöras ocb utur wägen rödjas: altså år Wår nådige wilja och befallning till Eder, thet i händelse någre pinorum ther pinliga förhör kunde anställas ... I genast besörjen om theras förstörande»

3) Beccaria: p. a. st. XII yttrar ock i anledning häraf i de yngre upplagorna af sin bok: »La tortura è stata abolita nella Suezia, abolita da uno dé piü saggl monarchi delTEuropa, che avendo portata la filosofia sul trono, legislatore amico de'suoi sudditi, gli ha resi uguali e liberi nella dipendenza delle leggi».

4) I ö G L förekommer visserligen i den afdelning, som benämnes Kunugx efjzsöre 17. om nkuskan æn ban will egh sialuær wi|>ær ganga» Ordet vKuskan» öfversätter Schlyter med »nödgande (med öfvertalande eller hotelser)»; men hvad ÖGL sålunda omförmäler, torde dock icke kunna anses innehålla ett afgörande bevis att pinande till bekännelse, så