Sida 138
En dag vid Eclisfontaine
i sin hand håller han en specialkarta över trakten och vid vänstra sidan bär han en rekognosceringsväska för kartor, anteckningsböcker, pennor, passare och dylikt.
Ett tredje batteri tyskt fältartilleri har ryckt framåt och sökt sig en ny ställning, och en tredje infanterivåg följer de två första i riktning mot Varennes. Även denna reserv rör sig i spridd ordning för att erbjuda den fientliga elden mindre kompakta mål. Karlarna springa med geväret i handen, de försvinna bakom närmaste höjd. Gevärselden knallar i dalen, ackompanjerad av kulsprutornas smatter. Efter ett par minuter höras dånande hurrarop. Man förstår att en ny fientlig ställning är tagen.
Den lilla aktionen, som blott är ett led i en kedja, drar med sig en betydande livaktighet i Eclisfontaine. Först köra fältsjukhusens sjuktransportvagnar i full fart mot den plats där striden stått. Därpå marscherar en infanterireserv förbi, antagligen för att bilda en av de stommar kring vilka de i striden upplösta förbanden åter så småningom kunna samla sig. Små ulanpatruller med lansarna hållna vertikalt synas rida i galopp på de vägar och stigar som leda till Varennes. Slutligen komma ångande och doftande kokvagnar med belåtna och grinande kockar högt tronande på all sin härlighet.
Men på sluttningarna söder om oss synas små grupper av åtta eller tio man med bårar och en schäferhund, vars uppgift det är att söka rätt på sårade, som ligga kringspridda och bortkomna i diken och raviner. Då hunden hittat en sårad soldat,
Källa: Project Runeberg ·