Sida 345
Vid Fjärde armén
synas från någon fransk observationspunkt, så sättes elden in över oss. Men vi komma lyckligt fram till en infanteristridsgruppreserv. I denna kamp, där man ligger i veckor och månader på så gott som samma ställe, har det ursprungliga fältkriget alltmer antagit fästningskrigets former, seder och bruk. Här fann jag, att varje infanteristridsgrupp var indelad i ett antal avlösningar. »Vaktombytet» skedde i allmänhet varje morgon klockan 6. Den bataljon som i 24 timmar innehaft det område, dess regemente hade att försvara, fick då vända åter till reservställningen, sedan en ny bataljon inryckt i stridsställningen.
Även här uppe vid reservställningen hade man grävt ned sig och framför allt maskerat sig väl. Skyddsrummen voro i allmänhet ingrävda som nischer i jorden. Öppningarna voro övertäckta med ett lättare tak av gärdsel, kvistar och hö. Vi tittade in i ett par »kulor» och sågo soldaterna sova djupt och gott. Jag lade märke till att alla karlarna hade svept om sig sina skyddstältdukar. Vi hade råkat på en avdelning som kommit från eldlinjen på morgonen och som nu skulle sova till middag. Därefter blir det övning — exercis. I mörkningen komma så kokvagnarna med sitt varma innehåll. Sådant var livet i de tyska reservställningarna på norra sidan av småskogen norr om Souain. Ingen ville tillråda oss att fortsätta från denna plats, ty då skulle vi ofelbart bli synliga från de franska observationspunkterna och utsätta oss för en mördande eld. Till och med en kokvagn, som dock icke går så långt fram annat än under mörker, träffades häromdagen här av en granat och fick fyra av sitt manskap dödade.
Källa: Project Runeberg ·
