Sida 402
Till Belgien
det är en stor och behaglig stämning, och hur farligt det än är, tänker man: kör på du bara, kör fortare, fortare!
Till vänster lämna vi först fort n:r IV, som i det närmaste lär vara reparerat. Chausséen är förträfflig och någon liten trafik rör sig mellan trädraderna. Livet tyckes vara på väg att återvända i sina gamla gängor. Framför gårdar och hus vid sidan av vägen ser man tyska soldater inbegripna i mer eller mindre svårtydda, men alltid vänliga och ofta skämtsamma samtal med belgiska kvinnor eller farbroderligt lekande med deras barn. Landet är flackt eller knappt märkbart undulerat. På fälten, som erbjuda helt trevliga tavlor med sina arbetande bönder, står skörden upptornad i väldiga cylinderformiga kärvar med lågt koniska hättor, avsedda att tvinga regnet att rinna av. I Gembloux — med sina minnen från 1815 — pekar en Röda korsets flagga ut över gatan, där landstormsmän med blanka kaskar och gevär hålla vakt.
Solida äro stenhusen i alla byar, men icke på långt när så trevna och färgglada som våra stugor med barrskogen till bakgrund. I Wawre är ett och annat hus nedskjutet. En soldatgrav ligger så ensam vid sidan av vägen, där en gumma kör en skottkärra, för vilken en hund är spänd. Den ena bilden följer efter den andra.
Från Overyssche tar vägen skarpt av åt vänster och går över La Hulpe och en rad av byar, tills vi äntligen äro framme på det ryktbara slagfältet vid Belle Alliance. Denna plats hör till sevärdheterna för dem som komma till Brüssel. Under fredliga tider avläggas 450 besök om dagen i den
Källa: Project Runeberg ·