Sida 564
Ostende beskjutes
556 artilleristerna i gatmynningen en bättre plats än vi. Littorals gäster hade emellertid ingen anledning att beklaga sig över det föga gästfria mottagande de rönt i hotell Majestic. Om de tyska marinofficerarna där blivit väl emottagna, hade någon av oss kanske fått dela doktor Lippes olycksöde. Det allmänna läget i Ostende hade i ett slag blivit förändrat. Meningarna om vad som härnäst skulle ske voro dock mycket delade. De flesta trodde icke, att staden skulle utsättas för ny beskjutning, men några ansågo det icke osannolikt, att natten kunde medföra ett verkligt bombardemang. Order blev därför ut- färdad, att ingen, icke ens militär, utan särskilda till- ståndsbevis, finge beträda strandpromenaden. Hela stadsfasaden mot havet skulle utrymmas, med undan- tag äv bevakningen i tvärgatornas mynningar. På aftonen och natten skulle det hållas kolmörkt i alla utåt vettande fönster. Mina vänner i Littoral be- slöto därför att flytta över till Hotel de la Cou- ronne mitt emot järnvägsstationen, där också för min räkning ett rum blev iordningställt. På två träng- fordon fördes vårt bagage till den nya lokalen. Själva stannade vi dock kvar till aftonen i Litto- ral, och några av oss sutto i mörkret cch sällskapade med löjtnant Haak, som fått order att föra ett batteri till trakten bortom Middelkerke. Han åt sin afton- vard, rökte sin cigarrett, tog avsked och begav sig av med sina matroser, hästar och kanoner. Vi andra intogo vårt mål i vanlig tid i den skralt upplysta vestibulen, varpå vi sade farväl till den hygglige vär- den och betjäningen i detta minnesrika gästhus. Från hörnet av Rue du Cerf kastade vi en blick åt väster,
Källa: Project Runeberg ·