Från fronten i väster september-november 1914

714 passerska ingen annan tanke än den: gå på du, det är vi som skola äta den soppa du kokar. När skall hon tröttna på att behandlas på ett så otacksamt sätt? Skall hon hålla på så länge det finns en vedpinne och ett fårlår kvar? Under tiden sitter Tommy själv och gnolar på en av Kiplings ballader, som han lärt sig i barackerna: I went into a public-’ouse to get a pint o’ beer, The publican ’e up an’ sez, ’We serve no red-coats here’. The girls be’ind the bar they laughed an’ giggled fit to die, I outs into the Street again an’ to myself sez 1: O it’s Tommy this, an’ Tommy that, an’ 'Tommy, go away’; But it’s »Thank you, Mister Atkins», when the band begins to play, The band begins to play, my boys, the band begins to play, O it’s »Thank you, Mister Atkins», when the band begins to play. You talk o’ better food for us, an’ schools, an’ fires, an’ all: We’ll wait for extry rations if you treat us rational. Don’t mess about the cook-room slops, but prove it to our face The Widow’s Uniform is not the soldier-man’s dis- grace. For it’s Tommy this, an’ Tommy that, an’ »Chuck him out, the brute»!