108
Förändring i kropparnes aggregationstillstånd genom värme
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
Den vid en vätskas kokning eller afdunstning bildade (obeständiga)
gas kallas äfven stundom, eburu orätt, ånga. Då vattengas
får utströmma i luften och der afkylas, blir den kondenserad
i en hög grad af fördelning och bildar ytterst fina vattenblåsor.
I detta tillstånd kallar man vattnet vattenånga, hvilken således
är något helt annat än vattengas. En ångmaskin drifves sålunda
icke af vattenånga, utan af vattengas.
*
Hvarför kan man väl smälta bly men icke jern öfver
en lampa?
Derför att hvarje kropp, för ett smälta, d. v. s. för
att öfvergå från fast till flytande tillstånd, måste uppnå
en viss bestämd temperatur, men jernet erfordrar en vida
högre temperatur än bly, nemligen minst 1250° C., då
blyet redan smälter vid 334° C. Lågan af en lampa
förmår dock icke uppnå en så hög temperatur, som motsvarar
jernets smältpunkt, enär den förbränning, som
eger rum deri, icke är betydlig nog, och dessutom den
omgifvande luften aflägsnar en stor del värme.
Hvarför förblir om våren luften sval, så länge
ännu is och snö smälta?
Derför att, då is smälter, liksom öfverhufvud när
en kropp smälter, värme förbrukas eller bindes, men
detta värme måste hemtas från luften, hvars temperatur
derigenom blir lägre.
Att värme bindes genom smältning, derom kan man
öfvertyga sig, om man på en varm ugn ställer en kruka
med 1 skålpund snö och en annan med 1 skålpund vatten
af 0° temperatur. Så snart snön helt och hållet smält,
skall man finna, att det deraf uppkomna vattnet har
en temperatur af 0°, då deremot vattnet i den andra
krukan stigit till + 79° C. Som likväl nu begge
krukorna från ugnen erhållit samma värmemängd, så
måste den värmemängd af 79 värmeenheter, som saknas
i den ena krukan, hafva blifvit bunden och använd till
sjelfva smältningen.
Källa: Project Runeberg ·
