34
Fasta kroppars jemvigt och rörelse
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
Fig. 17.
Hvarför kan man, då en bjelke på ett hus sänkt
sig, åter lyfta den, om man drifver en kil under densamma?
Derför att denna kil blott är ett rörligt lutande plan,
och bjelken, då den liksom uppskjutes på dess yta, gör
ett så mycket ringare motstånd, ju smalare kilen är.
Hvarför anlägger man vägar i så många bugter på höga
och branta berg?
Derför att vägens branthet förminskas genom dessa
krökningar, enär den krökta vägen är ingenting annat än ett
betydligt förlängdt lutande plan, och ju ringare
lutning ett sådant plan har, dess mindre kraft behöfs
det för att forsla en börda uppför detsamma.
Det mekaniska arbetet blir dock detsamma, ty hvad
som vinnes i kraft, går förloradt med hänseende till
väglängden. Bördan måste nemligen forslas åtta till
tio gånger längre, än höjden af det berg, uppför
hvilket den skall forslas.
Hvarför kan man förmedelst skrufven på
boktryckar- eller vinpressen åstadkomma ett så
starkt tryck?
Fig. 18.
Derför att en skruf icke är något annat än
ett kring en cylinder vindadt lutande plan, och att
ett motstånd, som göres mot densamma, till en del
fördelas af det lutande planet, så att en på skrufven
verkande kraft kan hålla jemnvigt mot ett vida större mottryck.
Hos skrufven förhåller sig kraften till motståndet
eller lasten, mot hvilken den förmår att hålla jemnvigt,
som skrufgängans höjd till spindelns omkrets. Har således
en skruf en diameter af l tum, och är hvarje skrufgänga en
linie hög; så förmår den med en kraft af 1 skålpund utöfva ett
Källa: Project Runeberg ·
