43
Vätskors jemnvigt och rörelse
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
nu det utflödande vattnets tryck hos alla dessa rör
verkar i samma riktning, så blir följden den, att kärlet
vrider sig omkring.
Efter denna princip är det såkallade Segnerska
vattenhjulet konstrueradt.
Hvarför är vattentrycket på botten af två kärl,
af hvilka det ena upptill vidgar sig, det andra upptill
afsmalnar, likväl fullkomligt lika, när bådas bottenyta
är alldeles lika stor och vattnet i båda står lika högt
(Fig. 28)?
Fig. 28.
Derför att, till följd af lättrörligheten hos
vätskans smådelar, hvarje sådan smådel också trycker
åt alla håll, alltså hvar smådel på bottenytan måste
vara utsatt för samma tryck och således totaltrycket
på bottenytan för den skull icke kan bero af mängden
af den vätska, som finnes, utan af vätskepelarens höjd
samt af bottenytans storlek.
Fig. 29.
Trycket på botten af ett kärl är således under alla
omständigheter lika med vigten af en vätskepelare,
hvars grundyta är lika med bottenarean och hvars
höjd är lika med lodräta afståndet från bottenytan
till vätskans lugnyta. Deraf följer, att man med en liten
vattenmassa kan utöfva ett vida större tryck, än
vattenmassans vigt utgör. Efter denna princip är ock den
Réalska pressen (Fig. 29) konstruerad, af hvilken
man betjenar sig för att utpressa växtsafter. Den består
af ett ofvantill tillslutet kärl med starka väggar,
i hvilket man fastkittat ett mycket högt, smalt rör,
och som man fyllt med vatten. Det tryck, som härigenom
åstadkommes, är lika starkt, som om sjelfva kärlet vore
lika högt som röret samt fyldt med vatten.
Källa: Project Runeberg ·
