Tillbaka Read Runeberg

HVARFÖR och DERFÖR

Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 153
152–153

152

Färgerna

This page has been proofread at least once. (diff) (history)

Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vårt öga som violetta strålar, de som röra sig långsammast som

röda. Hastigheten af de vågrörelser, af hvilka ljuset uppkommer,

är vida större än ljudvågornas hastighet. Under det den lägsta

hörbara ton motsvarar omkring 8 vågrörelser i sekunden, den

högsta omkring 24000, framalstras det röda ljuset af vågrörelser,

hvilkas antal i sekunden utgör 450 billioner och antalet af de

vågrörelser, af hvilka det violetta ljuset uppkommer, utgör till

och med 790 billioner i sekunden. Till följd af deras vågrörelsers

olika hastighet måste för den skull ock ljusstrålar af olika

färger brytas olika. De som hafva de kortaste ljusvågorna och

följaktligen den största svängningshastigheten, således de

violetta strålarne, måste vid genomgången genom ljusbrytande

medier mera brytas än de, som hafva den största våglängden och

den minsta svängningshastigheten, såsom de röda strålarne. För

den skull kan det hvita solljuset, i hvilket alla de olika färgerna

äro blandade, genom brytning sönderdelas i sina särskilda färger.

Då nemligen ofärgadt ljus, såsom solljuset, öfvergår från ett

ämne till ett annat, undergår det icke endast en

riktningsförändring, utan det sönderdelas äfven i flera olika slags

ljus, hvilket fenomen benämnes dispersion eller färgspridning.

Då solljuset får genomgå ett prisma af glas eller något annat

genomskinligt och färglöst ämne, erhåller man en färgad bild, som

kallas solspektrum. Inom detsamma finnes egentligen en

oändlighet af färgskiftningar, men man urskiljer sju (eller sex)

hufvudfärger, förekommande i följande ordning: violett (v), indigo,

blått (b), grönt (gr), gult (g), orange (o), rödt (r).

Äfven om man betraktar upplysta föremål genom prismat,

så visa sig ganska tydliga färger.

*

Hvarför se vi en praktfull färgbild, då vi låta

solljuset gå igenom ett tresidigt glasprisma, isynnerhet

i ett mörkt rum, i hvilket endast några få solstrålar

kunna ingränga genom en liten öppning?

Derför att solstrålarne vid genomgången genom

prismat brytas, och detta så, att de, när prismats kant är

vänd nedåt, brytas uppåt; men som de brytas olika, så

Källa: Project Runeberg ·