152
Färgerna
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
vårt öga som violetta strålar, de som röra sig långsammast som
röda. Hastigheten af de vågrörelser, af hvilka ljuset uppkommer,
är vida större än ljudvågornas hastighet. Under det den lägsta
hörbara ton motsvarar omkring 8 vågrörelser i sekunden, den
högsta omkring 24000, framalstras det röda ljuset af vågrörelser,
hvilkas antal i sekunden utgör 450 billioner och antalet af de
vågrörelser, af hvilka det violetta ljuset uppkommer, utgör till
och med 790 billioner i sekunden. Till följd af deras vågrörelsers
olika hastighet måste för den skull ock ljusstrålar af olika
färger brytas olika. De som hafva de kortaste ljusvågorna och
följaktligen den största svängningshastigheten, således de
violetta strålarne, måste vid genomgången genom ljusbrytande
medier mera brytas än de, som hafva den största våglängden och
den minsta svängningshastigheten, såsom de röda strålarne. För
den skull kan det hvita solljuset, i hvilket alla de olika färgerna
äro blandade, genom brytning sönderdelas i sina särskilda färger.
Då nemligen ofärgadt ljus, såsom solljuset, öfvergår från ett
ämne till ett annat, undergår det icke endast en
riktningsförändring, utan det sönderdelas äfven i flera olika slags
ljus, hvilket fenomen benämnes dispersion eller färgspridning.
Då solljuset får genomgå ett prisma af glas eller något annat
genomskinligt och färglöst ämne, erhåller man en färgad bild, som
kallas solspektrum. Inom detsamma finnes egentligen en
oändlighet af färgskiftningar, men man urskiljer sju (eller sex)
hufvudfärger, förekommande i följande ordning: violett (v), indigo,
blått (b), grönt (gr), gult (g), orange (o), rödt (r).
Äfven om man betraktar upplysta föremål genom prismat,
så visa sig ganska tydliga färger.
*
Hvarför se vi en praktfull färgbild, då vi låta
solljuset gå igenom ett tresidigt glasprisma, isynnerhet
i ett mörkt rum, i hvilket endast några få solstrålar
kunna ingränga genom en liten öppning?
Derför att solstrålarne vid genomgången genom
prismat brytas, och detta så, att de, när prismats kant är
vänd nedåt, brytas uppåt; men som de brytas olika, så
Källa: Project Runeberg ·
