Sida 131
HEMSLÖJDEN PÅ UTSTÄLLNINGEN l LUND 1907
107
I Ljunits och Herrestads härader (Fig. Ij är nästan hvarje väfnad i rödlakan, krabbasnår och dukagäng till salu, men här voro också tvenne större väfverskor: Karna Bengtson och Elvira Berling.
Denna slöjdens öfvergång från husbehofsslöjd till saluslöjd är på visst sätt att beklaga i det afseende, att det själ fti II verkade försvinner ur folkets eget bruk, men icke i det afseende, att slöjden öfvergår i andra kretsar och stannar kvar som inkomstkälla för befolkningen. Förtjänsten utaf denna slöjdens utnyttande efter nya fordringar och räddande från fullkomlig undergång tillkommer just sådana större väfverskor. Af dessa ha vi i Lund Thora Kulle och Bengta Eskilson (Fig. 5) samt i Höj Cilluf Olsson 1 Fig. 6).
Fröken Fh rensvärd har ordnat för konstslöjdens finaste gren, den skånska knypplingen och hålsömmen, en präktig utställning med Mor Bengta Håkan som knypplar och Hanna Jacobson som syr (Fig. 7). Men detta är ock numera en handelsvara. Från all-
Fig 9. Interiör från Skånska stugan, Malmöhus läns slöjdmagasins utställning.
mogens eget lif har denna konstslöjd tynat bort. Allt hvad konstslöjd är i Skåne bevaras genom handeln därmed; allt det enkla lefver kvar ändå och är som kulturbild därför så mycket intressantare.
Vare sig den skånska slöjden utöfvas i anspråkslösare former till eget husbehof eller såsom en kostbarare handelsslöjd tränger vidare till utomstående kretsar, är den ännu i dag lifskraftig och blir det allt mer ju mer länets eget slöjdmagasin hinner att göra sitt inflytande gällande. Dess utställning i egen villa, (Fig. 8 — 9) anlagd som ett hem visar en tydlig utveckling af alla länets hemslöjdsresurser, och att förmågor finnas, som förstå att leda slöjden efter tidskrafven och försvara dess gamla plats bland de främsta.
Utom länets egna slöjdare finnas på Lundautställningen få hemslöjdsutställare.
Föreningen för Svensk Hemslöjd exponerar (Fig. 10 11) resultatet af sin prof-
Källa: Internet Archive ·
