Tillbaka Read Runeberg

Svenska slöjdföreningens tidskrift

Originalsida 45
Originalsida 45
Originalsida 44
Originalsida 45
44–45

Sida 45

TEXTILKONST / VADSTENA KLÖSTE /i OCH K Yl* K A

i klostret, böra vi särskildt lägga märke till det nkt broderade täcke, som lades öfver Stta Katerinas grafsten, hvilket täcke återfinnes i inventarieförteckningen från 1 men tyvärr sedermera måste hafva försvunnit.

De på ömse sidor om snöret öfver grinden hängande dekorationerna synas hafva varit väl utförda broderier, då de kunde anses såsom värdiga gåfvor till ärkebiskopen och herr Sten. Äfven de framställde S:ta Katerinas bild, och de v*n» “satte me ! s.etter verk“. Såvidt jag kan förstå är s.etterverk här detsamma som vi nu kalla applikati-.ns broderi eller påläggsöm. En del forskare hafva hållit före att “sretter eller s.eter“ icke skulle vara annat än tunnt och glansigt fodertyg af linne eller bomull H. Hildebrand, Sv. Medeltid Del. I s. 701). Det är möjligt, att ett liknande ord hai denna betydelse, hvilket för öfrigt framgår af ett norskt inventarium från 1 129 (Norskt Diplomat. V. sid. 408 410), där s.-etter flere gånger upprepas och dels synes betyda broderi dels foder. Men i ofvanstående svenska berättelse anser jag, att det är liktydigt med applikations broderi. I en förkommen del af Peder Månssons “Konstbok," har funnits en afdelning om “S;eterverkskonst“ (G. O. Hvltén-( avallius. Peder Månssons stridskonst och stridslag. Om vi än få nöja oss med namnet “S;eterverkskonst,“ så är ju detta namn i sig sjelf talande nog. Man anser, att en gammal form för s. k. applikationsarbete är påsättning af ädla stenar å tyg. I den medeltida urkund, som handlar om lagman Bengt och Sigrid den fagra, heter det om den kända vadmalsvåden: “herr Bengt lät den delen allan besänkian med guld och perlor och med dyrom stenom stv/ia, så att han vart dyrare än den andra delen" (Scrip. rer. Suecic. III p. 207).

Bland gåfvorna från abedissan synes det som om det kosteligt arbetade band af silfvertråd och inseguld, som lemnades erkebiskopen, äfven skulle kunna vara utfördt i klostret.

Men vi få nu återvända till den kåpa, som sannolikt burits vid nyss skildrade händelse. Kåpan är på fyra ställen besatt med vapen, Sten Stures och Ingeborg lotts, tvänne på skölden och ett på hvardera brämet. En närmare undersökning af dessa vapen visar, att de äro sydda ungefär på samma sätt och med samma teknik som stjernorna och liljorna på kåpans sammetsyta. Bården och skölden äro sydda på ett annat sätt, och vapnen äro icke alls inpassade i sjelfva kompositionen, utan helt ogeneradt fastsydda ofvanpå en redan färdig och afslutad komposition. V i hafva således tvänne skilda broderier att beakta.

Brämet och skölden anser jag vara utländskt arbete. Kanske är det utfördt på beställning af Sten Sture, eller ock köpt färdigt på en af de orter, der man handlade med dylika varor, det är lika möjligt det ena som det andra. Hvarje bräm är deladt i 3 fält med arkitektonisk omramning. Det nedersta på högra sidan ibild. _'i framställer en knäböjande yngling, på hvilken en engel och en hvitklädd munk välsignande hålla sina händer. Till vänster om denna grupp sitter en påfve på sin tron. hvilken senare är prydd med baldakin. Till höger står en biskop, i full ornat. Invid påfven synes ännu en manlig gestalt och längst i fonden framträder Kristus ur ett moln. Öfriga fält äro mera skadade, men man kan dock närmast öfver förgående grupp skönja Kristus på korset med Maria och Johannes; gruppen där öfver har jag icke kunnat tyda. Andra sidans nedersta fält framställer Maria kröning, fältet däröfver är otydligt, men det tredje synes vara tillbedjan af Jesusbarnet. Sköldpartiet framställer yttersta domen.

Arbetssättet i bräm och sköld är guld- och silkesbroderi. som vanligt utfördt på lärft; alla figurer äro sydda direkt på bottenlärftet, endast den arkitektoniska omramningen är sydd på annat lärft och applicerad på det öfriga. Man brukar detta förfaringssätt, dels för att få omramningen högre och därigenom kraftigare, men äfven därför att det behöfs en helt annan konstskicklighet för att sy det stela guldbroderiet än för att sv de känsliga tigurala partierna. Arbetet utföres också naturligen fortare, om man sålunda

Källa: Internet Archive ·