Sida 50
TILL DEN GAMLA ULFSUNDAFABRIKENS
HISTORIA.
AF
LUDVIG LOOSTRÖM.
Den svenska keramiken har, som bekant, alltsedan 1700-talet intagit ett synnerligen framstående rum i den europeiska keramikens historia, och det namn, den förvärfvat sig, har vår tids svenska keramiska tillverkning på ett förträffligt sätt häfdat. Öfver den äldre tillverkning, som bedrefs vid Rörstrands och Mariebergs fabriker, har forskningen spridt sitt ljus, tack vare i främsta rummet G. H. Stråles förtjänstfulla arbeten. Men vid sidan af dessa stora fabrikers verksamhet ha icke så få mindre betydande fabriker arbetat, hvilka ännu icke funnit sin historieskrifvare, ehuru äfven de kunna ha anspråk på att räddas ur glömskan. Bland dessa mindre intager den gamla Ulf sund a- fabriken tvifvelsutan den främsta platsen hos oss mindre på grund af den omfattning, hvari tillverkningen därstädes bedrefs, än genom den jämförelsevis höga konstnärliga ståndpunkt, som dess arbeten i stort sedt intaga. Kommer därtill, att dessa arbeten äga en alldeles särskild prägel, såsom varande uttrycket för en konststil, som den samtida Rörstrandsfabriken så godt som alldeles negligerade, bli Ulfsunda-fabrikaten af betydelse såsom ett beaktansvärdt led i den keramiska konstens utveckling hos oss, och detta så mycket mera, som den ledande kraften under fabrikens blomstringstid ställde som sin främsta uppgift att höja tillverkningen i konstnärligt afseende. Den mannen var Christian Arvid Linning. Det är åt honom och hans verksamhet vid Ulfsunda, som följande rader i främsta rummet ägnas. De vilja endast betraktas som ett bidrag till Ulfsundafabrikens ännu oskrifna historia.
Ulfsunda gods är beläget i Bromma socken, Sollentuna härad af Stockholms län, vid Ulfsundasjön, en fjärd af Mälaren. Gården, som nämnes redan i handlingir från 1400-talet, tillhörde på 1600-talet Lennart Torstensson och uppgifves hafva varit i hans slägt till år 1727* 1). Den store fältmarskalken skall enligt en gammal handskrift där hafva anlagt en skön fruktträdgård och under sin frånvaro i kriget hafva låtit år 1645 uppbygga det dåvarande präktiga boningshuset. Stället var redan då en omtyckt tillflyktsort för lustfarande stockholmare, och detta såväl sommar som vinter, till följd af dess naturskönhet2). År 1790 köpte grefve Erik Ruuth godset, där han enligt en uppgift i Upplands herregårdar skall ha anlagt en fabrik för tillverkning af eldfasta lerkärl, “och man ser ännu understundom, heter det där, syltburkar af grå lera från hans tid, stämplade Ulfsunda“.
Denna tillverkning bedrefs vid en under gården i hufvudbyggnadens omedelbara närhet liggande liten säterilägenhet, kallad Margretelund, som i de gamla handlingarna nämnes dels formbruket, dels degelbruket, dels också lerkärlsfabriken. På denna tid hade tillverkningen, så vidt kändt är, dock ingen konstnärlig prägel, utan man fabricerade endast grofarbeten. Mot 1790-talets slut tyckes äfven denna anspråkslösa till-
0 Nordisk familjebok.
i) Palmsköldska samlingen i Uppsala. Del XXIV n:r 277.
Källa: Internet Archive ·
