Sida 295
BYONADSSTILAR I SVERIGE.
295
Fig. 835. Bautasten på en ättehög.
många olika slagen af stensättningar, regelbundna symmetriska figurer, tre- och fyrhörningar, cirklar, ovaler, skeppsformer m. m., bildade af jemte hvarandra lagda eller resta stenar, hvilka i olika sättningar äro af högst olika storlek. Det inre är vanligen utfyldt med jord, stundom äfven med stenar, s. k, kummel eller rosen. Fig. 334 framställer en stensättning, det s. k. As a domaresäte på Selaön i Mälaren, der de särskilda stenarna äro 4—6 fot höga. Ett väldigt minnesmärke är äfven en skeppssättning i Skee socken, Bohuslän, af 140 fots längd och 30 fots bredd med 47 stenar af ända till 15 fots höjd: de s. k. k ä m pesten a r n a. Ättehögar och stensättningar förekomma för öfrigt i stort antal i alla äldre bygder i Sverige; bland de mest bekanta äro
Upsala högar. Ett annat slags minnesmärken äro b aut as t en ar na (fig. 335), enkla ohuggna minnesstenar, ur hvilka runstenarna utbildat sig och hvilka som sådana bibehöllo sig långt in i kristna tiden. Jemte dessa fornlemningar, som öfver hufvud ha betydelsen af graf- eller minnesvårdar, märka vi ringmurarna, ett slags befästningar, som i stor mängd förekomma i vårt land, på berg i närheten af vattendrag och särdeles i kusttrakterna. Bergets lättast tillgängliga sidor skyddas af murar, bildade af helt konstlöst på hvarandra staplade stenar.
Huru våra förfäders tempel, »gudahofven», voro inrättade, känna vi ej. Förmodligen uppförda af trä liksom boningshusen, ha de under tidernas lopp blifvit förstörda. De träbygnader, t. ex. de nämda kyrkorna i Norge och några i Sverige, hvilka bibehållit sig från den kristna medeltiden, vit na likväl om en hög grad af skicklighet 'i timmermanskonsten, hvilken i sin ordning förutsätter en långvarig föregående utveckling.
Den äldsta ornam en tiken pa kärl och andra föremål från sten- och bronsåldern liknar pa det hela den, som förekommer hos alla andra folk på samma
336. Lerkärl från stenåldern.
Källa: Internet Archive ·
