Sida 73
DE MENSKLIGA DRIFTERNA ANLEDNING TILL DE FÖRSTA UPPFINNINGARNA.
73
Derefter söker man äfven ge sig ett vildare utseende. Många folkstammar bryta ut framtänderna på sig och låta endast en och annan, som vilddjursbetar, stå qvar. Ett dylikt utsmyckningsbegär leder slutligen till kroppens fullständiga stympande och är i hög grad förderfligt, emedan det ofta ger den onaturliga kroppsbildningen en varaktig riktning, som på den andliga utvecklingen åtminstone ej kan inverka gynsamt. Bruket att med band omlinda eller mellan brädlappar pressa det nyfödda barnets hufvudskål är mycket utbredt bland Nordamerikas råa indianstammar. Platthufvudena (fig. 66) ha fått sitt namn af detta bruk. De uttaga ej barnets hufvud ur pressen förr, än hufvudskålen hårdnat och bibehåller den tvungna formen. Framhufvudet är fullkomligt tillplattadt, men bakhufvudet deremot onaturligt uppdrifvet i höjden, och ju mer detta är fallet, desto vackrare anser sig dess egare. I Normandie har ett dylikt bruk bibehållit sig, och den tillspetsade formen på de normandiska qvinnornas hufvuden har endast detta bruk att tacka för sin tillkomst.
Vi ha här ett bevis på, huru länge sådana barbariska bruk kunna bibehålla sig. De antaga stundom, såsom i kinesernas klumpfötter, en annan egenskap , men det opartiska ögat skall aldrig finna dem vackra.
Hand i hand med ^IflW^
kroppens Stympning Fig> 66 Hufvudskålens pressning hos platthufvudindianerna,
och ofta i den närmaste förbindelse dermed uppträder nu måleriet, det vill säga det måleri, som ej blott öfverdrager hela kroppen med en intet sägande, brokig färgskorpa, utan äfven med sina linier och teckningar vill åstadkomma vissa noga bestämda verkningar.
Det erhåller en viss betydelse och skiftar allt efter de olika företag, hvarpå man ämnar inlåta sig. Så t. ex. måla många stammar, när de tänka
Källa: Internet Archive ·
