Sida 29
DE MENSKLIGA DRIFTERNA ANLEDNING TILL DE FÖRSTA UPPFINNINGARNA.
29
mågan att göra allt till sin egendom. Hon blir endast genom nöden uppfinnare, och. ännu i dag kunna vi i barnets långsamma utveckling urskilja alldeles samma perioder och faser, som till och med det fint bildade kulturfolket måste genomgå för att hinna sin högsta ståndpunkt. Äro också under den högre utvecklingen vissa drifter ej längre lika uteslutande rådande som under den första ungdomen, emedan andra och mera betydande tillkomma, nya behof utbilda sig, det naturliga lefnadssättet till en del måste uppgifvas och kroj^p och själ omgestalta sig efter de på dem inverkande förhållandena, behålla dock de lifsvilkor, som utmärka menniskans djuriska natur, sitt beherskande inflytande, och den enskilda menniskans fysiologi får derför vid en blick på hela slägtets utveckling på inga vilkor lemnas å sido.
Menniskan intager gent emot naturens öfriga skapelser en alldeles egendomlig ställning. På ena sidan hjebplösare än djuren, uppsvingar hon sig dock genom förståndig användning af sina förmögenheter till deras herre. Den verksammaste af sina drifter, sjelfbevarelsens, kan hon visserligen genom cle mest olikartade näringsmedel tillfredsställa. Vegetabilisk så väl som animalisk föda krossar hon med tänderna lika lätt, medan djuren äro företrädesvis hänvisade till det ena eller andra slaget. Deremot kan hon ej, som dessa, utan olägenhet uteslutande, ja, ej ens längre tid, nära sig med ett enda födoämne. Hennes hud förändras ej med årstiden, liksom många j)elsbärande fyrfotadjurs eller de befjädrade fåglarnas. Kampen med naturen är för henne långt hårdare än för djuret, som till denna strid medför vida större fysiska krafter.
Hvilken oupphörlig vård och tillsyn behöfver ej barnet, innan det kan hjelpligt röra sig på egen hand!
Men menniskan har ett vapen, som tiodubblar hennes krafter. Detta
Fig. 35.
Typ för de hufvudsakligen köttätande folken, amerikansk indian.
Nord-
Källa: Internet Archive ·
