Sida 439
Papperets historia och tillverkning
PAPYRUS.
439
här i allmänhet alldeles samma utseende som den afrikanska (fig. 451). För öfrigt äro våra säfarter endast dvergar i jemförelse med dessa alster af varmare klimat, ty papyrusväxtens trekantiga, i toppen med en bladvippa krönta stammar hafva i medeltal en höjd af nära 17 fot och en tjocklek derefter. »Der reser sig», säger en författare från 5:e århundradet om Egypten, »en skog utan grenar, vattnens sädesfält, sumpmarkernas prydnad.»
Förfarandet vid papperstillverkningen af papyrus var enligt Plinius högst enkelt. Man klöf den ännu saftiga stammen och utdrog de särskilda basthinnorna, af hvilka de yttre och inre gåfvo ett sämre, de mellersta deremot det bästa papperet. De på detta sätt erhållna bastremsorna lade man med kanterna emot hvarandra, derpå tvärs öfver dessa ett nytt lager af sådana remsor, hvarefter alltsammans fuktades med vatten, pressades, torkades och glättades. Man trodde eller föregaf, att Nilvatten vore alldeles oundgängligt till papperets tillbörliga beredning, en liten oskyldig fabrikantpuff, ty Nilen för lika litet som någon annan flod med sig något limämne, och för öfrigt ser man af de rullar, som bibehållit sig, att man till hoplimningen begagnade sig af klister. På ungefär samma sätt beredde äfven de gamla mejikanerna sitt agavepapper: de borttogo den saftiga delen af agavens blad, lade de öfrigblifna fibernäten ofvanpå hvarandra och öfverdrogo dem sedan med en degmassa, som gaf det hela fasthet och elasticitet. Af papyrus liksom af agaven, gjordes äfven korgverk, skor, tåg, segel, kläder m. m. Den tjockaste och saftigaste delen af stammen åts af folket, ett bruk, som resande ännu för 300 år sedan anträffade i Egypten. Hufvudprodukten var dock papperet, i långa tider Egyptens vigtigaste handelsartikel och rikedomskälla.
»I den vackra, rika staden Alexandria», säger en gammal författare, »går ingen syslolös; somliga blåsa glas, andra göra papper», och Firmus, en romersk ståthållare i Egypten, skröt af att ega så mycket papper, att han dermed kunde underhålla en armé.
Fig. 451. De gamlas papyrus.
Källa: Internet Archive ·
