Sida 332
332
BYGNADSKONSTENS TEKNIK OCH OLIKA SLAG AF BYGNADER.
fråga om träets bearbetning i följd af den kolossala produktionen gjort ofantliga framsteg genom en passande fördelning af arbetet. Här 'öppnar sig genom associationen ett rikt fält för arbetaren; men för att saken skall lyckas, fordras dock, att han förskaffar sig bildning och duglighet i sitt yrke och att, såsom mångenstädes redan skett, genom slöjdskolor, goda mönstersamlingar o. d. utväg beredes honom att förvärfva den bildning han behöfver.
Fig. 881. Slottet och det' pompejanska huset i Åschaffenburg.
Olika slag af bygnader. Hvarje bygnads plan och inredning bero af dess bestämmelse. Derefter ka» man indela bygnaderna i vissa grupper. De förnämsta ibland dem ha vi redan förut lärt känna.
Myt och epopeer, guda- och hjeltesagor berätta oss om mensklighetens barndomsdagar. De religiösa föreställningarna och hjeltarnas bedrifter äro hufvudämnena för folkens äldsta historia. Derför äro också tempel, domer och borgar råmärken, som beteckna konsthistoriens epoker.
Kulturhistorien deremot får ej stanna härvid: hon måste äfven taga i betraktande de framsteg ett folk gjort på vetandets och konstens områden, det välstånd och den grad af frihet det tillkämpat sig. Men måttstocken för bedömandet af dessa framsteg gifva ej blott konstverken, utan äfven slöjdflitens alster.
Beviset på ett folks välstånd finner man ej i prunkande palats och storartade kyrkbygnader. Detta är så långt ifrån fallet, att de folk, h vilkas herskare utvecklat mycken prakt, merendels ej varit lyckliga. När vi genomresa en trakt, hvilka äro väl de tecken, hvarefter vi bedöma dess välmåga? Jord-
Källa: Internet Archive ·
