Sida 393
Vägar
JERNVÄGEN. 393
ej Martin Behaim förvånats, om han af detta jernskodda, blixtsnabbt framilande odjur, som matas med eld och vatten, jemte tusentals reskamrater på ett dygn fortskaffats en längre sträcka väg, än han en gång kunde tillryggalägga på veckor!
Häpnad griper den resande, när han betraktar de underbara bygnader, som i qvarlefvorna från längesedan förgångna tider möta hans Ögon. Men med långt större beundran dröjer den tänkande menniskans blick vid nutidens skapelser, när hon gör sig fullt klart hvad dessa väldiga nya samfärdselmedel i sjelfva verket betyda. Hon erinrar sig, hvilken omätlig rikedom af andliga och fysiska krafter måste förena sig för att gifva upphof till dessa sken vägar, i jemförelse hvarmed forntidens konstvägar synas obetydliga, i synnerhet när hon betänker, med hvilken underbar hastighet de vuxit upp ur marken, be-
Fig. 421. Makadamiseringsmaskin. •
segrande alla de hinder, som berg, floder och träsk upprest emot dem. De båda hemisferernas jernvägsnät utgjorde i slutet af år 1869 en sammanlagd längd af mer än 12,000 svenska mil, hvilkas anläggande kostat ej mindre än 34,000 millioner riksdaler, en oerhörd summa, till hvars fjdlande hela jordens förmögenhet tagits i anspråk. Den massa skenor, som åtgått till denna ofantliga väglängd, skulle, om de lades i en enda rak linie med ändarna emot hvarandra, ej blott räcka till månen, utan äfven sträcka sig omkring 7000 mil på andra sidan denna vår jords drabant. Mer än hälften af denna kolossala jernvägslängd och ej fullt en tredjedel af det derpå nedlagda kapitalet komma på Amerika, en liten del på Asien, Afrika och Australien, och af återstoden mer än 1,800 mil på England samt nästan lika mycket på Tyskland och Österrike. Härvid äro dock ej de då under bygnad varande jernvägarna i Europa och Amerika, lika litet som spårvägarna vid bergverken i England, Belgien m. fl. tagna med i beräkning. Ville man tänka sig samtliga jernvägarna lindade som en gördel omkring jorden, skulle de gå två
Källa: Internet Archive ·
